Luftföroreningar har alltid funnits på jorden, men innan industrialismens framväxt främst som naturligt orsakade. Till exempel har stora vulkanutbrott och skogsbränder historiskt sett medfört stor påverkan på miljön och människans livsbetingelser. Men med industrialismen har vi fått en helt annan situation, där luftföroreningar1 i många fall påverkar miljön och människors hälsa mycket negativt och i en helt annan omfattning än tidigare. 

Föroreningarna stannar inte där de bildas, utan transporteras med vindar både regionalt och globalt. Arktis har hittills i många avseenden legat långt ifrån utsläppskällorna, ändå har påverkan från luftföroreningarna inte gått att undvika. På grund av dess känsliga miljö och extrema klimat är Arktis särskilt utsatt för luftföroreningar. De kan ansamlas i miljön och i polarområdenas lufthav samt, när det gäller miljögifter, ackumuleras i näringsvävar. Både klimatet och livsmiljön kan därför påverkas.

Arktis är särskilt utsatt för klimatförändringarna. Den arktiska regionen värms upp ungefär dubbelt så snabbt som övriga jordklotet. Omvänt gäller även att förändringarna i det arktiska klimatet påverkar Sverige och världen i övrigt.

Miljöövervakningen följer utvecklingen i miljön. Sveriges nordliga läge gör att övervakningen även fångar upp viktiga kunskaper om tänkbara konsekvenser för Arktis. Naturvårdsverket bedriver sedan snart 40 år tillbaka övervakning av luftkvaliteten i Sverige. I tätorterna ansvarar kommunerna för kontrollen, och i den regionala bakgrunden, dvs. på landsbygden, ligger ansvaret på Naturvårdsverket. Ansvaret har ökat med tiden, inte minst sedan Sverige blev medlem i EU år 1995, och omfattar idag övervakning i hela landet av ett stort antal luftföroreningar. Sedan år 1989 är Naturvårdsverket även med och finansierar övervakning på Svalbard, de senaste tjugo åren med ett växande fokus på klimatfrågan. Naturvårdsverkets luftövervakning hanteras inom ramen för Programområde Luft. Mer om detta går att läsa i slutet av rapporten.

Den här rapporten vill lyfta fram och synliggöra miljöövervakningens betydelse, både nationellt och i ett större sammanhang. Utan miljöövervakning kan vi inte följa de processer som pågår i Arktis och inte heller åtgärda det som går åt fel håll. Internationellt samarbete är av mycket stor betydelse, inte minst när det gäller åtgärder, men även när det gäller miljöövervakning.

Trevlig läsning! Önskar redaktionen