experter och ansvariga myndigheter bedömer att många av de miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat inte kommer att nås med nuvarande samhällsinsatser. Ett av de miljökvalitetsmål som uppvisar mest negativ utveckling är Myllrande Våtmarker. 

Sverige är ett av de länder i Europa som har störst våtmarksareal och flest våtmarkstyper. Våtmarkerna hotas dock av torvbrytning och annan exploatering som utbyggnad av vind- och vattenkraft och infrastruktur. Terrängkörning, klimatförändringar och påverkan från jord- och skogsbruk är andra problem. Dikning och upphörande av traditionell hävd som våtmarksslåtter har lett till ökad igenväxning som missgynnar känsliga arter. Om tillståndet i våtmarker förbättras kommer det att bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Av hotade eller missgynnade arter finns omkring 15 procent i våtmarker. Våtmarker fungerar också som näringsfällor och kolsänkor, vilket gör att de bidrar till att minska både övergödning av vatten och mängd koldioxid i atmosfären. En förbättring av våtmarkernas tillstånd ökar därför även möjligheterna att nå flera andra miljökvalitetsmål.Den stora våtmarksinventeringen (VMI), som Naturvårdsverket och länsstyrelser genomförde 1981–2005, gav en bra grundkunskap om våra våtmarker. I Skog & mark 2012 berättar vi om nya övervakningsprogram som kan ge ytterligare kunskap om både våtmarkernas tillstånd och om de ökade insatser som krävs för att lagstiftning och miljömål ska kunna uppnås. Våtmarkerna har en betydelsefull roll i ekosystemet!

Trevlig läsning! Önskar redaktionen