Sveriges miljökvalitetsmål och miljömålssystemet är ett världsunikt system som funnits i drygt tio år. Det har visat sig framgångsrikt som bas för det svenska miljöarbetet. Systemet med gemensamma mål, uppföljningar och utvärderingar har en stark ställning i hela samhället. 

Sedan 2002 har Miljömålsrådet årligen lämnat en rapport, de Facto, till regeringen om uppföljningen av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Detta är den sista rapporten i serien; i fortsättningen föreslås den årliga uppföljningen ske på Miljömålsportalen. 

Det är min bedömning att Miljömålsrådet har spelat en viktig roll i miljöarbetet under dessa år. Rådet har fungerat som en samlande kraft i ett komplext system. Styrkan har varit dess breda representation och starka engagemang. Arbetet med miljökvalitetsmålen har stärkt samarbetet mellan myndigheter och andra aktörer. Därigenom har också struktur, samverkan och engagemang för miljöarbetet skapats på regional och lokal nivå. 

Genom regeringens proposition Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, som behandlas av riksdagen i juni 2010, kommer miljömålssystemet att förändras. Bland annat föreslås att Miljömålsrådet upphör, och att Naturvårdsverket tar över ansvaret för miljömålsuppföljningen. Grunderna för att bedöma om miljökvalitetsmålen kan nås inom en generation föreslås ändras så att det kan vara tillräckligt att förutsättningarna för att nå en viss miljökvalitet skapas inom tidsramen. Det är dessa nya bedömningsgrunder som regeringen använder för sina bedömningar i miljömålspropositionen.

Bedömningarna av måluppfyllelsen i denna Miljömålsrådets sista rapport bygger på de bedömningsgrunder som rådet använt sedan 2002. 

Min förhoppning är att de förändringar som riksdagen nu beslutar om kommer att stärka samverkan ytterligare och öka kraften i arbetet inom miljömålssystemet. Men det gäller då att alla i samhället fortsätter att använda miljökvalitetsmålen som motor för miljöpolitiken och miljöarbetet.