ör tio år sedan beslutade Sveriges riksdag att det svenska miljöarbetet skulle inriktas på att nå ett antal miljökvalitetsmål. På senare tid har målen utökats och Sverige har nu 16 miljökvalitetsmål som vi siktar på att nå till år 2020. Miljömålsrådet har därför valt att kalla den här rapporten ”i halvtid”.Sveriges riksdag har satt som mål att vi till kommande generationer ska lämna över ett samhälle där våra stora miljöproblem är lösta. Miljömålen beskriver de kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö som vi anser hållbara på lång sikt. Målen kräver insatser från alla i samhället – från offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda människor. I den här rapporten redovisar vi arbetet med miljökvalitetsmålen och hur vi bedömer möjligheterna att nå dem fram till år 2020. Arbetet med att nå miljömålen är en allt mer självklar del i samhällsutvecklingen – myndigheter och kommuner integrerar miljömålen i sina verksamheter och företagen tar till sig relevanta delar i sina miljöledningssystem. Det finns mycket positivt att peka på. För att miljökvalitetsmålen ska kunna nås återstår det dock mycket att göra och förändra, såväl i Sverige som inom EU och resten av världen. Miljömålsrådets bedömning är i grunden densamma som i rapporten ”Nu är det bråttom!”, som vi lämnade för den fördjupade utvärderingen 2008. Det krävs politisk beslutskraft och att fler åtgärder genomförs, om våra barn och barnbarn ska få det samhälle vi vill ge dem. Att satsa på miljön är välfärdspolitik. Det främjar folkhälsan, den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, hushållning med naturresurser – och därmed också vår ekonomiska utveckling på sikt. Dessa grundläggande värden ska vara utgångspunkt för allt miljöarbete i Sverige.Arbetet med att genomföra, följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen är ett av Sveriges största samarbetsprojekt. För att genomföra det krävs ett stort engagemang – jag hoppas och tror att alla vill bidra.