Karakterisering av Industriella avloppsvatten (eller Utsläpp – KIU) är en metodik för att med biologiska tester och kemiska analyser påvisa förekomst av svårnedbrytbara, bioackumulerbara och/eller toxiska ämnen, dvs. miljöfarliga ämnen, i avloppsvatten eller andra komplexa blandningar. I handboken beskrivs motiv för biologisk-kemisk karakterisering och i vilka sammanhang som denna typ av kunskapsinhämtning har visat sig mest givande. Hit hör fastställande av krav på industrier med komplexa avloppsvatten, optimering av funktionen hos reningsanläggningar, miljöanpassning av processer, råvaror eller hjälpkemikalier, m.m. En viktig tillämpning har också varit utvärdering av genomförda åtgärder vid industriella reningsanläggningar. Översiktligt presenterar skriften vad KIU är och vilka huvudsakliga metoder som står till buds. Det har inte varit möjligt att göra denna redovisning heltäckande – metoder kan vara sedan länge etablerade standarder, väl etablerade metodbeskrivningar som ännu inte nått standardstatus, eller mer eller mindre väl etablerade utvecklingsprodukter. För utförliga beskrivningar måste standarder eller motsvarande källor uppsökas, här ges bara korta eller principiella beskrivningar. Syftet med den biologisk-kemiska karakteriseringen av industriutsläpp är att skapa underlag för riskanalyser, dvs. bedömning av om ett utsläpp är acceptabelt med avseende på risken för skador på recipienten, som kan vara ett ytvatten eller ett reningsverk. Testförfarandet bygger på ett stegvis uppbyggt system av relativt enkla och snabba tester av korttidskaraktär i ett första steg, följt av utökade eller noggrannare undersökningar om resultaten eller andra omständigheter motiverar det. Hur långtgående kraven ska vara måste bedömas i det enskilda fallet och med utgångspunkt från egenkontrollansvaret och bestämmelserna om tillsyn och prövning. I handboken ges rekommendationer för planering, genomförande och utvärdering av undersökningsresultaten. Anvisningar lämnas också för provtagning och provbehandling.