En rad internationella överenskommelser har slutits och regler antagits för att motverka det pågående överutnyttjandet av de tillgångar som djur och växter utgör. Överenskommelserna och reglerna gäller dels skydd av växter, djur och deras livsmiljöer, dels skydd av djur- och växtarter som hotas på grund av att det pågår en mer eller mindre omfattande handel med dem. I svensk lagstiftning finns ett antal författningar som bland annat ansluter till de internationella överenskommelserna och direktiv. Artskyddsförordningens bestämmelser bygger på miljöbalkens bemyndigande att utfärda regler till skydd för hotade djur- och växtarter. Det finns även gemensamma regler om förvaring och handel av djur och växter av arter som lever vilt. Artskyddsförordningen innehåller bestämmelser om fridlysning av vilda djur och växter och den reglerar import, export, transport, förvaring, handel, preparering och förevisning av djur och växter av arter som lever vilt. Kravet på tillstånd för handel och preparering har införts för att öka möjligheterna till kontroll inom landet och gäller för levande fåglar och ägg av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium, för levande djur och växter som markerats med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen samt för arter uppsatta på bilaga A eller B till Rådets förordning. Kraven på tillstånd för förevisning av djur av vilda arter är en följd av EU:s djurparksdirektiv som utfärdades 1999. Direktivet tillkom för att djurparker och andra verksamheter som förevisar djur av vilda arter ska hålla en gemensam lägsta standard inom EU. Frågor om tillstånd för handel, preparering och förevisning prövas av länsstyrelsen och även den operativa tillsynen av verksamheter utövas av länsstyrelsen. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken, föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av miljöbalken. Tillsyn innebär också att informera och vägleda och på så sätt skapa förutsättningar för lagefterlevnad. Ett brott mot en bestämmelse som regeringen (eller myndighet som regeringen bestämt) meddelat med stöd av 8 kap miljöbalken har en motsvarande straffbestämmelse i 29 kap miljöbalken. Där finns dessutom bestämmelser om påföljd för brott mot Rådets förordning som har direkt verkan i Sverige. Brottsrubriceringen är artskyddsbrott eller grovt artskyddsbrott. Det finns även annan information som är viktig vid handläggning av artskyddsärenden, till exempel om offentlighet och sekretess och om olika myndigheters ansvar inom artskyddsområdet.