Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bullerkartläggning inom den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI)
Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
Gärdhagen Akustik AB, Göteborg.
Executive, Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC.
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inom Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) har flera nationella kartläggningar av hur Sveriges befolkning exponeras för buller från flyg-, väg- och spårtrafik genomförts sedan år 2000, med något olika metoder och underlag. Vart femte år genomförs också en kartläggning av bullerexponering i delar av landet som rapporteras till EU via omgivningsbullerdirektivet. Under 2022 kommer dessa beräkningar genomföras nära högtrafikerade vägar, flygplatser och spår samt heltäckande inom de 18 största kommunerna, av olika utförare.För nationella kartläggningar är de stora utmaningarna att samla in all underlagsdata som behövs, och att genomföra beräkningarna effektivt så att beräkningstiden ej blir för lång. Tidigare kartläggningar har därför använt olika förenklingsstrategier. Med allt snabbare datorer och mer effektiva beräkningsprogram är det numera möjligt att genomföra en i stort sett fullständig beräkning även i stora områden.Av det underlag som behövs är utmaningen framförallt trafikuppgifter för vägtrafik och information om bullerskärmar, eftersom dessa uppgifter för stora delar av vägnätet ej ingår i nationella databaser utan hanteras separat av enskilda kommuner. För spår- och flygtrafik är antalet aktörer som behöver bidra med sådana uppgifter lägre, varför insamling av fullständiga data är lättare genomförbart.De flesta beräkningsmetoder för buller från olika trafikslag som används i Sverige ger ganska bra resultat om man ser till medelvärdet av många jämförelser mellan beräkningar och mätningar. I enstaka fall kan dock skillnaderna vara stora. Det finns också alternativa metoder för beräkningar över stora områden som ofta används inom forskningen. Dessa metoder ger ganska bra resultat för storskaliga kartläggningar, men är inte lika noggranna jämfört med beräkningar i komplicerade situationer. Nackdelarna med dessa metoder är främst att det inte finns kommersiellt tillgänglig programvara som kan användas för beräkningarna, och att metoderna inte är standardiserade.Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. Vi rekommenderar att detta utförs minst vart femte år. Beräknade bullerindikatorer bör i första hand vara de internationellt gångbara Lden och Lnight, men även de indikatorer som används i Sverige (LAeq,24h, Lmax och FBN) kan beräknas. Trots utmaningarna med trafikdata och beräkningstid är vår bedömning att en fullständig beräkning baserad på antingen Nord2000 eller Cnossos-EU bör ligga till grund för framtida nationella kartläggningar av exponering för buller inom HÄMI. Erfarenheter i Danmark visar att det är möjligt, och det ger det bästa underlaget i termer av noggrannhet och ger störst möjligheter till exempelvis analyser av hälsoeffekter i befolkningen.Om det bedöms som för arbetskrävande att samla in trafikuppgifter i den skala som krävs i Sverige kan schabloner och beräknade trafikflöden användas, förutsatt att de genomförs med samma metodik för alla delar av landet och på samma sätt över tid så att det blir möjligt att följa tidstrender och effekter av förändringar i samhället. Därför bör också kommande kartläggningar spara använd indata och dokumentera genomförandet så att metodiken kan upprepas vid nästa tillfälle, och framtida utvecklingar av beräknings- och analysmetoder kan nyttjas till fullo även bakåt i tiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset , 2022. , p. 40
Keywords [sv]
Nationell strategi, trafikbuller, bullerkartering, Sverige
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakning, Health; Environmental Objectives, A Good Built Environment; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10143OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10143DiVA, id: diva2:1648412
Available from: 2022-03-30 Created: 2022-03-30 Last updated: 2022-04-06

Open Access in DiVA

fulltext(1055 kB)236 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1055 kBChecksum SHA-512
c43266b9cfc031c2779b35d89def76b1e42517aa421f2f70c3a04c2303704dbd94cc80c47ea425192252f56b0f3e2d6f1277c03c84b9bd6e813f67784b105850
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbets- och miljömedicin, Miljömedicinskt Centrum, VMC
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 236 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 355 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf