Förord

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfaldoch relaterade ekosystemtjänster, men även mot människors hälsa och ekonomi.Till följd av en ökad global handel och pågående klimatförändringartilltar riskerna som dessa arter för med sig. Sverige har drygt 2000 främmandearter i landet, varav drygt 380 bedöms som invasiva.Insatser krävs för att förebygga, minimera och mildra effekterna avinvasivafrämmande arter bl.a. för att nå de av regeringen beslutade ekosystemrelaterademiljökvalitetsmålen och internationella konventionersamt för att uppfylla krav i förordningar och direktiv inom EU.EU-förordningen (1143/2014) om förebyggande och hantering avintroduktionav invasiva främmande arter trädde i kraft 1 januari 2015.Idag omfattas 49 invasiva främmande arter av unionsbetydelse, varav 12av arterna finns i svensk natur. Arternas förekomst och risken för fortsattspridning i landet varierar mellan arterna.Förebyggande åtgärder är att föredra både från miljösynpunkt och kostnadseffektivitet,hellre än att sätta in åtgärder då en art väl är etablerad.Det kan dock vara kostnadseffektivt att begränsa introduktion och spridning,exempelvis genom att främja tidig upptäckt och snabb utrotning i nyaområdeneller hindra spridning. Vissa arter kan vara värda att utrota ävenom de finns etablerade och har stor spridning.Denna kostnadsnyttoanalys är framtagen för att hjälpa ansvariga myndigheteri prioriteringen av hanteringsåtgärder, både för vissa av de arter somomfattas av unionsförteckningen samt ett litet urval av arter med stor nationellpåverkan.Kostnadsnyttoanalysen har på Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetensuppdrag utförts av Anthesis Enveco AB. Huvuddelen av textenär framtagen av Linus Hasselström och Åsa Soutukorva Swanberg påAnthesis Enveco.Ett stort tack till de många experter som har bidragit med kunskap omarterna och värdefulla kommentarer.