DENNA RAPPORT REDOVISAR metoder och resultat från en studie av besökare i Fulufjällets nationalpark. Studien består av två delar. Den första genomfördes sommaren 2001 – året innan området blev nationalpark – den andra sommaren 2003 året efter nationalparkens tillkomst. Rapporten fokuserar på resultat från studien år 2003 samt förändringar sedan 2001. Det övergripande syftet är att studera nationalparkens kortsiktiga effekter. Avsikten med rapporten är dels att dokumentera de metoder som använts i studien, dels att presentera resultaten. Arealen skyddade naturområden har i Sverige ökat nästan tiofaldigt de senaste 50 åren. Idag finns 28 nationalparker och över 2500 naturreservat. Samtidigt blir intresset för naturen som resurs för friluftsliv och turism allt större. Regeringens naturvårdspolitik betraktar friluftslivet som en av naturvårdens hörstenar och identifierar natur- och kulturlandskapet som en grundförutsättning för natur- och kulturturismen; ”Naturturismen och naturvården bör utvecklas till ömsesidig nytta. Den svenska naturen i allmänhet och de skyddade områdena i synnerhet utgör en tillgång med utvecklingsmöjligheter.” De skyddade områdena är många gånger intressanta och attraktiva besöksmål, men utgör ofta känsliga ekologiska system. Därför är det extra viktigt att turism i dessa områden sker på ett hållbart sätt, och många gånger ställs extra högra krav på planering, skötsel och utövande av olika aktiviteter. Att ha kunskap om besökarna och förstå deras motiv och förväntningar är helt centralt för att kunna utforma en ändamålsenlig skötsel av skyddade naturområden utifrån ett besökarperspektiv. Vilket i sin tur bidrar till att utveckla friluftslivet och turistnäringen.Hösten 2002 blev Fulufjället Sveriges 28:e nationalpark. I den 38 000hektar stora nationalparken finns möjligheter till kortare och längre vandringar på 14 mil markerade leder, samt utmanande turer i stora ledfria områden. Det finns fem övernattningsstugor och tio raststugor i området. Fulufjället har två uppenbara turistattraktioner – Sveriges högsta vattenfall Njupeskär och ”den stora ursköljningen” i Göljån orsakad av en massiv jorderosion under ett regnoväder sommaren 1997.Syftet med nationalparken är att i väsentligen orört skick bevara ett sydligt fjällområde med särpräglad vegetation och stora naturvärden. Syftet är också att skapa förutsättningar för besökarnas upplevelser av stillhet, avskildhet och orördhet i kombination med att i lämplig grad underlätta för allmänheten att uppleva parkens natur. För att uppnå detta bygger skötselplan och föreskrifter på en indelning av Fulufjällets nationalpark i fyra zoner, där bestämmelser och åtgärder för utnyttjande och skydd varierar. På så vis kan så väl skyddsanspråk som önskemål om vissa aktiviteter tillgodoses – och nationalparken kan få en bättre lokal förankring. Ytterligare en effekt som åstadkoms är en hög rekreativ bärförmåga, dvs. att många besökare kan tas emot utan negativa konsekvenser på den naturliga eller sociala miljön.Indelningen i zoner har gjorts längs en skala från opåverkade delar till mer anläggningspräglade, där zonerna 1-3 (huvuddelen av nationalparken) ska ge bättre möjligheter till avskildhet och stillhet medan zon 4 (främst området kring Njupeskärs vattenfall) ska vara lättillgängligt och ha hög servicegrad. Den modell som inspirerat till zoneringen av nationalparken är ”Recreation Opportunity Spectrum, ROS”. Principen för ROS är att tillhandahålla ett spektrum av möjligheter till aktiviteter och upplevelser. Modellen har utvecklats i Nordamerika och det är första gången den fullt ut tillämpas i Sverige. Datainsamlingen i Fulufjället gjordes i tre steg; med självregistreringsmetodik, med folk- och trafikräknare vid de viktigaste entréerna till området och genom en postenkät som skickades till ett urval av de svenska och tyska besökarna. Fyra automatiska folkräknare användes för att uppskatta antalet besökare. Tre trafikräknare bestående av en slang som reagerar på tryck användes för att räkna trafiken på vägarna fram till parkeringsplatserna vid entréerna till Fulufjället. Med hjälp av självregistreringslådor på sju olika platser samt en efterföljande postenkät samlades data in kring de enskilda besöken, attityder till området, dess skötsel, turismutveckling, ekonomiska utgifter etc. Registreringslådorna hade som syfte att samla in namn och adress från ett representativt urval av besökarna. Bortfallsstudier genomfördes för att uppskatta andelen besökare som inte registrerade sig. Postenkäten skickades till ett urval av svenskar och tyskar vars adresser erhölls från registreringskorten. Svarsfrekvensen för postenkäterna låg i intervallet 70 – 85 procent.Resultat som presenteras i denna rapport baseras i huvudsak på analys av data från år 2003. Jämförelser sker mellan studierna år 2001 och år 2003, samt mellan grupper av besökare år 2003 utifrån ”nationalitet och bostadsort”, ”vilka zoner inom Fulufjället man besökt” samt ”grad av vildmarkspurism” (purister, neutralister och urbanister). Rapporten innehåller även ett avsnitt med kommentarer till Fulufjällets skötselplan utifrån redovisade resultat. Detta avsnitt indikerar att intentionerna med Fulufjällets skötsel i flera avseenden kan uppfyllas, men pekar samtidigt på fortsatta behov av uppföljning och utvärdering.ResultatAntal besökareSommaren 2003 besöktes Fulufjället av uppskattningsvis 53 000 personer, vilket är en ökning på 39 procent jämfört med år 2001. Nästan hela ökningen har skett i de mer tillrättalagda delarna av parken kring Njupeskärs vattenfall. Besökens längd har i genomsnitt minskat från 1,6 till 1,2 dagar. Det gör att den sammanlagda vistelsetiden, där tiden för samtliga besök summerats, är i det närmaste är oförändrad från år 2001 och 2003. 

Typ av resa och motiv för besöketNästan alla kommer till Fulufjället för att se Njupeskärs vattenfall. De flesta reser dit privat, endast tre procent gjorde besöket som en organiserad resa. För två av tre är huvudmotivet att besöka Njupeskärs vattenfall, för 16 procent att vandra, medan en av tio primärt kommer för att området är nationalpark.Besökarnas nationalitet och bakgrundJämfört med andra områden i svenska fjällen är Fulufjällets knappa tredjedel utländska besökare en hög andel. Tyskar är den största utländska gruppen, därefter danskar och holländare. Av de svenska besökarna kommer nästan alla från södra och mellersta Sverige, särskilt Dalarna och Mälardalen. Fulufjällets besökare har en relaltivt hög medelålder, 49 år, och karaktäriseras av relativt få yngre besökare jämfört med andra fjällområden.Besöksmönster, aktiviteter och boendeDe flesta besöker Fulufjället för en dagsvandring. Tre av fyra stannar som längst en heldag, och knappt hälften stannar kortare tid än sex timmar. Framför allt är det området kring Njupeskär som besöks, men även Göljådalen och Rösjöstugan attraherar en hel del personer. Det är också Njupeskärsområdet och Göljådalen som har fått fler besökare år 2003 jämfört med 2001. In i Fulufjällets kärna är det endast några få procent som tar sig och antalet besökare där har minskat. Två tredjedelar besöker Fulufjällets omland. Drygt 22 procent övernattar i Fulufjället eller i anslutning till nationalparken.Varför besöka Fulufjället?De viktigaste faktorerna för besöket i Fulufjället är att uppleva vacker natur; att området inte är nedskräpat; att uppleva något som är opåverkat av människan; att uppleva lugn och ro; samt att uppleva vildmark. Vad som upplevs som vackert, opåverkat, vildmark etc. är emellertid något som varierar från person till person.Besökarnas upplevelser och relationer till naturen i FulufjälletFör de flesta innebär besöket i Fulufjället upplevelser av storslagenhet, avkoppling samt orörd och ren natur. Från år 2001 till år 2003 har andelen som upplever avskildhet från främmande människor och stillhet minskat. Det beror sannolikt på det ökande antalet besökare, men kan också vara en följd av att besökarnas förväntningar ändrats i och med att området blivit nationalpark. Förändringarna går i en riktning i enighet med skötselplanens intentioner för zon 4, men motsatt de för zon 1-3.Rekreativ bärförmågaDe många besökarna vid Njupeskärs vattenfall gör att de flesta möter andra under sin vandring. Om mötena blir alltför många ger de en känsla av trängsel och helhetsupplevelsen av besöket blir sämre. Av de som ser fler än 50 andra människor upplever många trängsel. Fulufjällets förvaltare har därför gjort en vandringsslinga där vandringen fram och åter fallet går olika sträckning, vilken minskat den negativa effekten av trängsel. Resultaten tyder på att den rekreativa bärförmågan inte är överskriden.Attityder till Fulufjällets skötselEn klar majoritet av besökarna anser att både mängden och kvaliteten på olika anläggningar som stugor, vindskydd, leder, soptunnor och vägvisare är bra. Informationen som ges via foldrar, skyltar och naturum anses också bra överlag, men är bäst i naturum. Störst andel av besökarna når information som ges på skyltar vid nationalparkens entréer och längs vandringen till vattenfallet. De investeringar som gjordes i samband med inrättandet av nationalparken (naturum, skyltar, informationstavlor m.m.), varav merparten i zon 4, har alltså haft effekt på besökarna. Förvaltaren bör dock vara uppmärksam på variationer i preferenserna mellan olika grupper av besökare. TurismutvecklingTurismutveckling anses av de flesta som positiv i området runt nationalparken, medan närmare 40 procent är negativa till utveckling inom nationalparken. Främst är det olika typer av upplevelser (djur, natur, kultur, mat, lokalbefolkning) jämte ökad miljöanpassning som besökarna anser bör utvecklas, medan de anser det mindre viktigt att utveckla turismens bastjänster (resa och bo). Den genomsnittliga betalningsviljan för parkering vid Njupeskärsentrén är 35 – 40 kr.Besökarna och nationalparkenAv Fulufjällets besökare år 2003 kommer 10-15 procent dit för att det är en nationalpark. Betydligt fler är positiva till nationalparken utan att den ensam utgör ett motiv för besök. En klar majoritet anser att en nationalpark ökar Fulufjällets värde för besökare och den omgivande bygden samt att den bidrar till att bevara den biologiska mångfalden, medan en knapp fjärdedel tycker att en nationalpark inskränker människans användning i onödan.Besökarnas utgifterKnappt hälften av besökarna har utgifter i nationalparken och endast en tredjedel har det i Fulufjällets omland. Besökarnas sammanlagda utgifter sommaren 2003 uppgår till 5 Mkr i nationalparken och 12 Mkr i dess omland. Jämfört med år 2001 har dock andelen som spenderat pengar i samband med besöket ökat. Summan av alla besökares utgifter har också ökat, även om storleken på den genomsnittliga utgiften minskat. 

Resultat från analyser av olika grupperNationalitet och bostadsortDet ökade besöksantalet i Fulufjället mellan år 2001 och 2003 består framför allt av svenskar. Fulufjället besöks som en utflykt hemifrån för de som bor i Dalarna, medan flertalet från övriga landet gör sitt besök från en semesterort. Tyskarna gör besöket som en del i en rundresa. För de tyska besökarna är Njupeskärs vattenfall inte samma magnet som för svenskarna, istället lockar skogsmiljöerna runt själva fjällen, men också vandring på lederna inne i Fulufjället. De tyska besökarna upplever Fulufjället som mycket storslaget. Tyskar och boende i Dalarna har likartade och starka upplevelser av stillhet, vildmark, samt orörd och ren natur. Besökare boende i Dalarna är de mest positiva till att utveckla turismen, både inom nationalparken som i dess omland. Tyskar anser i högre grad än svenskarna att det är viktigt med miljöanpassning på boende och aktiviteter, men vill också ha mer kontakter med lokalbefolkningen. Tyskar är den grupp som har störst utgifter både i nationalparken och i omlandet.Besökare i olika zonerMotiven att besöka Fulufjället skiljer mellan besökare i olika delar av nationalparken. I stort sett alla som endast besökt Njupeskär eller nedre Göljån (zon 4) kommer för att se Njupeskärs vattenfall, medan de som även besökt andra delar av Fulufjället (zon 1-3) i högre utsträckning även kommer för att vandra och att studera naturen. De som enbart besökt zon 4 är mer nöjda med mängd och kvalitet på olika anläggningar såsom stugor, vindskydd, leder och soptunnor. Förekomsten av en nationalpark har större betydelse för de som besökt zon 1-3 jämfört med de som enbart besökt zon 4. En högre andel i zon 1-3 kände till att området var nationalpark innan de åkte, och resan hade blivit annorlunda om nationalparken inte hade funnits. Inställningen till att utveckla turismen inom nationalparken och dess omland är däremot mer positiv bland de som besökt zon 4.Purister, neutralister och urbanister (PNU)Besök gjorda av purister, neutralister och urbanister skiljer sig åt avseende typ och längd på resa, motiv till besöket och utövande av aktiviteter. Purister lägger stor vikt vid att området inte är nedskräpat, att slippa trängas med andra, att uppleva lugn och ro, samt att uppleva vildmark. För urbanister är det däremot viktigt exempelvis att området är familjevänligt, att man möter många intressanta människor, samt att det finns bra restauranger, boende och markerade leder. Resultaten visar att puristerna upplever mer trängsel än vad neutralisterna och urbanisterna gör, trots att de ser färre personer under sin vandring till Njupeskär. Detta understryker vikten av att informera om nationalparken och vad besökarna kan förväntas uppleva i de olika zonerna. Inställningen till nationalparksbildning är mest positiv bland puristerna. Däremot är de mer negativa till att utveckla turism inom parken eller i dess omland. I jämförelse med studier i andra fjällområden är Fulufjällets besökare mer urbanistiskt orienterade.