Denna rapport presenterar resultatet av de analyser som genomförts inom ramen för projekt Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN). Projektet har initierats av Naturvårdsverket och utvecklats i samverkan med Lantmäteriet, ArtDatabanken och Skogsstyrelsen. Syftet med projektet är att sammanställa information från digitala underlag om skyddsvärd natur i skogsmark genom att analysera underlag över både rödlistade arter och habitatarealer och deras kvalitéer samt att utveckla en arbetsmodell för rumslig analys som tillämpas på ett enhetligt sätt över hela landet. Rapporten ger en nationell översikt av den geografiska utbredningen av skogliga naturvärden och beskriver bland annat vilka landskapsavsnitt som har särskilt stora koncentrationer av värdekärnor i skogsmark i ett nationellt perspektiv. Enligt miljökvalitetsmålet Levande skogar delmål 1, ska ytterligare 320 000 ha produktiv skogsmark skyddas som naturreservat, 30 000 ha ska omfattas av biotopskydd samt 50 000 ha av naturvårdsavtal. Regeringen uppdrog i december 2003 åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med formellt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. Underlagen i denna rapport ligger till grund för de regionala arealmål som utarbetats inom ramen för regeringsuppdraget. Analyserna utgår ifrån nationella och storregionala digitala kunskapsunderlag om värdekärnor (t ex nyckelbiotopsinventeringen) och ArtDatabankens databas över rödlistade arter. Arealer och antal arter sammanställs per ekonomiskt kartblad (5 x 5 km) för nio översiktliga och 22 specifika skogstyper. Metoden består av en frekvens- och artpoolsanalys, en traktanalys och länsvisa sammanställningar. Resultaten presenteras som tryckta kartor och tabeller i denna rapport samt digitala underlag i form av GIS-skikt och tabeller som bifogas på en CD. Resultatet är nationellt jämförbart och beskriver kända koncentrationer av skogliga värdekärnor och rödlistade arter vilket ger en möjlighet att jämföra landskapsavsnitt med avseende på olika skogliga naturvärden. Områden med höga naturvärden, värdekärnor, är inte jämnt fördelade utan koncentrerade till vissa landskapsavsnitt som i denna rapport benämns värdetrakter. Med värdetrakter avses landskapsavsnitt som har väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet. Sammantaget visar analyserna att skogliga värdekärnor är ovanliga i de flesta landskap. Högst täthet av värdekärnor finns i norra Sverige trots att bristen på underlag är störst där. Landskap som historiskt har undantagits från trakthyggesbruk har ofta högre arealtätheter, till exempel utmed fjällnära gränsen, länsgränser och i skärgårdsområden. En stor del av värdekärnorna finns inom de föreslagna värdetrakterna, för ädellövskog drygt 50 % och för barrskogstyperna ungefär 40 % av värdekärnearealen. Flest antal rödlistade arter finns i södra Sverige men nästan alla län har arter som är unika för länet. Analysen knyter ihop kunskap om biotopförekomst och de trädanknutna rödlistade arternas förekomst i skogsmark. Arbetsmodellen för rumslig analys av värdekärnor är användbar och bör utvecklas även för andra naturmiljöer. En förutsättning för nationella sammanställningar är underlag som är jämförbara, t ex med samma naturtypsindelning. Den metodik och de resultat som denna rapport beskriver bygger på den mest omfattande rumsliga analysen av skogliga värdekärnor som hittills gjorts i landet. Ytterligare kunskap om förekomst av skyddsvärda miljöer finns i lokala eller regionala databaser, i analoga arkiv eller i medvetandet hos enskilda personer. Genom att sammanställningen är digital förväntas uppdatering, komplettering och vidare analys underlättas.