Förord 

En ökad cykling är en viktig byggsten mot ett långsiktigt hållbart transportsystem och för att öka cyklingen krävs bl.a. en förbättrad infrastruktur. Att bygga och underhålla en funktionell cykelinfrastruktur kräver resurser och för att prioritera bland det allmännas utgifter krävs bra beslutsunderlag för att hitta rätt investeringar. Vettiga beslutsunderlag är speciellt viktiga när nyttorna och kostnaderna är spridda på olika aktörer i samhället. Den här rapporten är ett steg mot ett bättre beslutsunderlag. Den sammanfattar kunskapsläget om viktiga samband mellan bl.a. åtgärder för cykling och förändringar i resmönster. I rapporten försöker vi identifiera, kvantifiera och värdera de olika effekter som cykling medför. Det är inte så lätt och vi har funnit kunskapsunderlaget mera bristfälligt än vi hade hoppats. Denna rapport kommer därför inte vara sista ordet i utvecklingen av en metod och förståelsen av sambanden. Den utgör ett avstamp. Arbetet med detta område kommer att fortsätta på flera sätt. Under vintern 2004/05 har också ett praktiskt räkneexempel genomförts, där denna metod används. Exemplet finns i bilaga i denna rapport. I februari 2005 hölls ett nordiskt seminarium där erfarenheter från de nordiska länderna diskuterades. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp med Sven Hunhammar, Naturvårdsverket som projektledare. Gunnar Lind, Stratega Trafikkonsult AB, har varit huvudredaktör och samtidigt ansvarig för kalkylexemplet. Annika Nilsson och Karin Brundell-Freij, Lunds Tekniska Högskola har svarat för underlag rörande cykelåtgärders efterfrågan och inverkan på cyklistens resuppoffring. Ulf Persson, Institutet för Hälsa och Ekonomi, har svarat för beräkningar av cykelåtgärders hälsoeffekter. Stefan Persson, Transek AB har svarat för underlag rörande cykelåtgärders indirekta effekter på samhället. Joakim Johansson, Inregia AB har ansvarat för kalkylmetodiken och värderingar av olika effekter. 

Stockholm, April 2005 

Sven Hunhammar