Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m3/ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika “hot-spots”. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter.