Sverige och EU har föresatt sig att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Därmed skall miljöhänsyn integreras i den offentliga upphandlingen. Denna studie fokuserar på miljöhänsyn i statlig offentlig upphandling, specifikt i statliga ramavtal inom samarbetet ”statlig inköpssamordning”. Till att börja med utreds vilka juridiska möjligheter gällande rätt erbjuder i fråga om miljökrav i statliga ramavtal, d.v.s. vid offentlig upphandling. Därefter undersöks huruvida de juridiska möjligheterna att ställa miljökrav utnyttjas i de statliga ramavtalen, eller om de saknar miljöhänsyn. För detta ändamål tolkas gällande rätt på området och de olika slags miljökrav som befunnits tillåtna i de olika faserna av upphandlingsprocessen, bildar en checklista som använts i den efterföljande granskningen av ett urval av ramavtalen inom ”statlig inköpssamordning”.Gällande rätt tillåter att miljöhänsyn inkluderas i upphandlingarna på flera olika sätt i upphandlingens olika faser. Krav kan uppställas gällande både produkt och leverantör. Beträffande produkten kan den upphandlande enheten ställa upp obligatoriska krav.Anbud som inte uppfyller dessa krav, får inte antas. Om ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” skall väljas, kan även utvärderingskriterier ställas upp. Dessa måste dock ställas på ett sådant sätt att leverantörerna förstår exakt vad den upphandlande enhetens preferenser är. Det måste även tydligt framgå av förfrågningsunderlaget att miljöhänsyn är ett utvärderingskriterium samt hur poängsättningen kommer att utföras. Även krav på leverantörerna, kvalificeringskrav, skall preciseras och tydligt framgå av förfrågningsunderlaget. Miljökrav kan emellertid även ställas i form av särskilda kontraktsvillkor, somvarken har med leverantören eller föremålet för upphandlingen att göra. Dessutom kan krav ställas som utförandevillkor, som skall uppfyllas vid kontraktets utförande. Till dessa olika typer av miljökrav som kan ställas vid en upphandling, kommer den upphandlande enhetens frihet att välja vilken produkt den vill, vilket inkluderar möjligheten att välja en miljövänlig vara eller tjänst. Vid granskningen av ramavtalen upptäcktes att samtliga ramavtal, med ett undantag, innehåller någon skrivning om miljöhänsyn. Så har i många fall skett i form av miljöfrågor till anbudsgivarna. Dessa frågor kan uppfattas som utvärderingskrav, men utgör i själva verket inte sådana krav, eftersom de inte bedöms kunna utvärderas. Liknande otydliga inslag i förfrågningsunderlagen fanns i tio av nitton granskade ramavtal. Förfrågningsunderlagen skiljde sig således mycket från varandra i fråga om tydlighet och upplägg. I samband med detta kan det konstateras att integreringen av miljöhänsyn i statliga ramavtal inte kommit så långt att samtliga avtal innehållit krav som fått konsekvenser i upphandlingen i fråga. Sju av nitton granskade ramavtal bedöms sakna miljökrav med verkliga konsekvenser. Granskningen visar därmed att ramavtalen skiljer sig mycket från varandra i fråga om miljöhänsyn. Vissa ramavtal innehöll ett flertal miljökrav, medan andra saknade miljökrav. Sådana skillnader finns även mellan ramavtal upphandlade av samma myndighet. Dessutom valde myndigheterna i många fall att ställa miljökrav beträffande helt olika miljöaspekter. De flesta ramavtal innehöll emellertid ett flertal miljökrav. Obligatoriska krav och utvärderingskrav var de vanligast förekommande kraven i ramavtalen. Även kvalificeringskrav förekom. Utförandevillkor har dock inte funnits i någon större utsträckning och några särskilda kontraktsvillkor har överhuvudtaget inte tillämpats av myndigheterna. Tillämpningen av dessa olika typer av miljökrav var ytterligare en aspekt som skiljde ramavtalen åt.