Denna undersökning ger en nulägesbeskrivning av läget i Sveriges kommuner inom verksamhetsområdena friluftsliv, tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd. Lägesbeskrivningen ges utifrån ett antal mätpunkter som har bedömts som lämpliga att formulera mål kring över tid. Utvärderingen bygger på intervjuer med ansvariga tjänstemän på Sveriges kommuner. Med denna basmätning är således grunden lagd för en fortlöpande utvärdering av hur frågor kring friluftsliv, tätortsnära natur och strandskydd samt deras koppling till fysisk planering utvecklas på kommunal nivå. Utifrån de mätpunkter som i basmätningen indikerar aktiviteter, engagemang och prioriteringar kan slutsatser dras kring hur satsningar och prioriteringar på nationellt plan speglas på lokalt plan. Som helhet ges här ett verktyg för styrning av verksamhet och kommunikation. En övergripande slutsats av de resultat som framkommer i basmätningen är att engagemanget på kommunal nivå i frågor kring friluftsliv och naturvård är relativt stort. Intervjupersonerna tycker ofta att det är positivt att bli kontaktade och intervjuade. I samband med basmätningen har intervjupersonerna fått frågan om de vill vara kontaktpersoner för kommunen i frågor kring friluftsliv eller fysisk planering. Merparten av de svarande har samtyckt till detta. I annat fall har de hänvisat till annan person. På så sätt har Naturvårdsverket fått ett nätverk med kontaktpersoner på kommunerna. Kritiken är hård mot lagstiftningen kring strandskydd och även kring Naturvårdsverkets hantering av frågan. Många planerare på kommuner klagar på bristande flexibilitet eller att Naturvårdsverket saknar förståelse för lokala och regionala villkor. Ett problem är att många kommuntjänstemän inte tycks göra en skillnad mellan lagstiftningen som sådan och Naturvårdsverkets hantering av densamma. Resultatet pekar i övrigt på en relativt god prioritering av frågor kring friluftsliv, tätortsnära natur, fysisk planering och strandskydd. Någon i formell mening godkänd nivå för detta är dock omöjligt att fastställa. De flesta av resultaten i denna basmätning blir mer intressanta när en andra utvärdering kan göras, vilket planeras inom fem år. Först då ges en referenspunkt att bedöma mätvärdena ifrån, när en jämförelse över tid görs.