Åtgärdsprogrammet syftar till att säkerställa skorpdagglavens framtida överlevnad i landet genom att nå gynnsam bevarandestatus. Arten förekommer iSverige bara på tre kända lokaler i Skåne och befinner sig på sin absoluta nordgräns. I vårt land har arten alltid varit mycket sällsynt och dessutom i principbegränsad till förekomster på alm. Bara i senare tid har förekomster på andraträdslag, t.ex. ask, lönn, ek och lind noterats. Skorpdagglaven är i Sverigerödlistad som Akut hotad (CR). Längre söder- och västerut i Europa är lavenvanligare än i Sverige och förekommer på många olika trädslag samt dessutom ofta på sten av olika slag. Arten är dessutom känd från Australien ochKalifornien.Skorpdagglaven växer på barken av ädla lövträd, främst gamla almar.Miljön varierar något, från skogbryn till alléer och parkmiljöer. Arten förekommer oftast på ytor av träden där andra arter sällan växer och konkurrensen är låg. I andra länder förekommer fruktkroppar sällsynt, men i Sverige ärarten bara känd steril. Den fortplantar sig huvudsakligen genom asexuell förökning via sorediekorn som sitter på lavens ovansida. Dessa är anpassadeframför allt till kortdistansspridning och lämpar sig inte för spridning mellanolika lokaler.I Skåne finns arten på tre lokaler, en på Kullaberg i nordvästra Skåne ochtvå i östra delen vid Trolle-Ljungby slott och Bäckaskog slott. Populationernapå Kullaberg och vid Bäckaskog slott är mycket små och består bara av trerespektive ett träd vardera. I Trolle-Ljungby finns 16 kända träd, men mångaträd har försvunnit de senaste åren, framför allt p.g.a. att almsjukan dödatmånga almar. Situationen är allvarlig då de kvarvarande almarna med artensannolikt kommer att försvinna inom några år. En ljusning i mörkret är attfler och fler fynd gjorts på andra trädslag, något som möjligen kan tolkas somatt gynnsammare klimatförhållanden uppstått på grund av den globala uppvärmningen.För att arten ska överleva i Sverige på lång sikt måste antalet lokaler ochantalet träd med arten på öka markant. Eftersom laven sannolikt har problem med långdistansspridning behöver den hjälp att sprida sig till nya lokaler. Detta kan ske genom transplantation och/eller utstrykning av de asexuelltproducerade sorediekornen, som kan ge upphov till nya individer. En försöksverksamhet krävs dock för att ta reda på vilka trädslag som kan användasoch om sten är ett alternativt substrat. Vidare bör de båda metoderna förspridning utvärderas och jämföras. Det är också intressant att veta om resultatet skiljer sig beroende på var på trädet man applicerar arten. Genom eneller båda dessa metoder är förhoppningen att kunna sprida arten tillåtminstone tio nya lokaler i Skåne fram till 2011. Åtgärdsprogrammet ska sessom vägledande men inte ett legalt bindande aktionsprogram.Kostnaden för det föreslagna åtgärdsprogrammet beräknas uppgå till 140 000 SEK.