I vissa delar av Sverige, främst i Mälardalen, förekommer flera rödlistadeskalbaggsarter som lever monofagt på lind. Några arter lever främst på lind,men kan även mer eller mindre sällsynt påträffas på andra lövträd. Dettaåtgärdsprogram omfattar sammanlagt 9 lindlevande skalbaggsarter varav demest spektakulära är ögonfläcksbocken Mesosa curculionoides (hotkategoriStarkt hotad) och lindfläckbocken Chlorophorus herbstii, (hotkategori Sårbar).Skalbaggsarterna i detta åtgärdsprogram förekommer i bestånd medmycket gamla lindar där en kontinuitet med död ved finns. Dessa lindar kanväxa i parkmiljö, alléer och gamla betesmarker eller inne i skog, främst uppepå åsar eller i blockbranter. Lindbestånd med en förekomst av mistlar är specielltvärdefulla eftersom den vedstruktur som mistelangreppen skapar ärattraktiva yngelplatser för flera av skalbaggsarterna. Några av skalbaggsarternaär knutna till linddynan (Biscogniauxia cinereolilacina) som är enrödlistad sporsäcksvamp (hotkategori Sårbar, VU). Orsakerna till att dessaskalbaggsarter är hotade är inte helt klartlagda, dock vet man att det ärcentralt för dessa arter att ha en kontinuerlig tillgång på ved av lämpligstruktur för att arterna ska ha lämpliga yngelplatser.Förutom ögonfläcksbocken och lindfläckbocken omfattar detta åtgärdsprogramäven halvknäppararten Dromaeolus barnabita, (hotkategori Akuthotad) som är påträffad levande i såväl lind som ek på en enda lokal i norraEuropa (Eldgarnsön i Mälaren). Dessutom ingår ytterligare några arter somhar en mycket begränsad utbredning i landet och nästan enbart förkommer iMälarlänens lindbestånd. Till dessa arter hör lindgrengnagaren Pseudoptilinusfissicollis (hotkategori Sårbar), plattbaggearten Laemophloeus monilis(hotkategori Sårbar), barkbaggearten Synchita separanda (hotkategori Starkthotad), lindmögelbaggen Enicmus brevicornis (hotkategori Sårbar) samt lindsvampborrarenEnnearthron pruinosulum (hotkategori Starkt hotad). Denenfärgade brandsvampbaggen Diplocoelus fagi (hotkategori Missgynnad) ärförutom i Mälarlänen även påträffad i ett par andra län i sydöstra Sverige.Samtliga dessa arter behandlas i detta åtgärdsprogram. Värt att notera äräven att linddynan Biscogniauxia cinerealilacina, som utgör föda för flera avdessa skalbaggsarter, även är med i rödlistan, i hotkategori Sårbar. I denordiska länderna är Diplocoelus fagi rödlistad i såväl Danmark som Norge,Chlorophorus herbstii i Finland samt Laemophloeus monilis, Enicmusbrevicornis och Mesosa curculionoides i Norge.ÅtgärderBland de prioriterade åtgärderna för att gynna skalbaggar på lind är naturligtvisatt spara lindar i samband med avverkningar i skogsmark. Det är viktigtatt friställa lindar som hotar att växa in i tät skog för att öka graden avsolexponering av stammarna. På ställen med ett rikt uppslag av yngre lindbör huvudstammar röjas fram så att träden kan växa ut på bredden och i framtiden bilda de grova stammar med grov bark som gynnar dessa insekter.Berörda länsstyrelser bör även ta kontakt med aktuella skogsvårdsstyrelser såatt de informerar skogsägare och skogsägarföreningar om värdet av att bevaralindar samt att friställa gamla träd i gamla betesmarker och inne i mer traditionellaskogsbestånd. Vid eventuell mistelskörd bör markägarna lämna nedtagnagrenar på plats.Vid vård av allé och parkträd bör inte gamla överåriga lindar slentrianmässigttas bort med hänvisning till faromoment för människor och trafik. Iförsta hand bör träden hamlas genom att delar av kronan och enstaka grovagrenar kapas ner och huvudstammen sparas. De röjda krondelarna sparas i såfall i omgivningen. I betesmarker bör nedfallna stam- och grendelar av lindsparas och ifall mängderna av död ved blir för stora och menligt inkräktar påbetesarealen bör virket läggas upp utanför betesmarkerna.En annan prioriterad åtgärd är att berörda länsstyrelser inventerar befintligalindbestånd med grova träd samt insekter knutna till död bark och ved ibestånden.Ett av de viktigaste målen är att de arterna i detta åtgärdsprogram skallfortleva i de ofta begränsade förekomster av lind som finns på många lokaler,samt att kontinuiteten av lämpligt vedmaterial säkras. Även antalet lokalermed jättelindar bör öka. Den naturliga successionen av lämpligt yngelmaterialbör övervakas liksom förekomst av linddyna.Åtgärdsprogrammet giltighetstid är 2006 – 2011 och de beräknade kostnadernauppgår till ca 1,1 miljon kronor utöver de kostnader som finansierasav medel för skydd och vård av skyddade områden samt forskning.