Slöjröksvamp, Lycoperdon mammiforme, är en sällsynt röksvamp som ärkänd från ett 90-tal lokaler i landet. Slöjröksvampen uppträder i varma lägen i hassellundar och ädellövskogaroch i angränsande, mera öppna miljöer. Mycket tyder på att arten är gynnadav en kombination av solexponering och skugga som borgar för ett varmtmikroklimat med en viss fuktighet. Alla kända lokaler är belägna i kalkområden och påfallande många fynd är gjorda i anslutning till större vattenytor.Arten förekommer i landets sydliga delar och fynd finns från följande län:Skåne, Kalmar (bara på Öland), Gotland, Östergötland, Västra Götaland,Jönköping, Örebro, Södermanland, Stockholm och Uppsala. I Sverige har densina utbredningscentra på Öland och i Västra Götaland, vilka tillsammansrepresenterar drygt 60 % av dess hittills kända population i landet. I Skandinavien i övrigt finns ett fåtal fynd i södra Norge, ca 15 fynd iDanmark och ett ännu obekräftat fynd i södra Finland. På den europeiskakontinenten har arten ett sammanhängande utbredningsområde i den nemorala lövskogsvegetationen i centraleuropa men avtar mot söder och öster. Densvenska populationen av slöjröksvamp beräknas av ArtDatabanken utgöra ca15 % av artens världspopulation. I den svenska rödlistan 2005 betecknasslöjröksvampen som sårbar (VU). Samma bedömning har gjorts i Norge,Danmark, Polen och Nederländerna. I centraleuropeiska länder där rödlistorfinns eller håller på att sammanställas anses slöjröksvampen inte vara hotad. Under de senast 20 åren beräknas en minskning av den svenska populationen av slöjröksvamp ha uppgått till mellan 5 och 10 %. Anledningen är iförsta hand en habitatförsämring av öppna och varma ädellövskogsmiljöersom vuxit igen till följd av utebliven hävd. Majoriteten av slöjröksvampenslokaler har under en lång tid varit bevuxna med ädla lövträd och hassel menhar också en lång historik av mänsklig påverkan i form av lövängsbruk ochbete. Slöjröksvampen är en signalart för sådana habitat vilka dessutom oftahyser ett förhållandevis stort antal andra hotklassade organismer, inte minstsvampar. Ädellövskogar, hassellundar och trädbärande fodermarker kanbetecknas som slöjröksvampens huvudhabitat i Sverige. Majoriteten av dessanaturtyper ingår i EU:s habitatdirektiv och ungefär hälften av slöjröksvampens kända svenska förekomster är belägna i Natura 2000-områden eller inaturreservat.Slutavverkningar och omföring av lövskog till barrskog är andra exempelpå hotfaktorer mot slöjröksvampen. 

Föreslagna åtgärder

För att fastställa slöjröksvampens status och behov av åtgärder föreslås enriksinventering där samtliga hittills kända lokaler för slöjröksvamp återbesöks och bedöms utifrån artens habitatkrav. Dessutom föreslås att riktade inventerinsginsatser på potentiella lokaler genomförs i samband med riksinventeringen. Insatserna behöver vara fördelade över 3-5 år eftersom svamparsfruktkroppsbildning är extremt väderkänslig och därmed omöjlig att förutsäga.Resultaten av denna inventering kan ligga till grund för en revidering avåtgärdsprogrammet. Där slöjröksvamp förekommer i områden med skyddsföreskrifter föreslås att dessa på sikt revideras och anpassas så att artens habitatkrav tillgodoses. Vad gäller utarbetandet av bevarandeplaner för Natura2000-områden där slöjröksvamp förekommer föreslås en utredning som belyser eventuella motsättningar mellan intentionerna för berörda habitat ochslöjröksvampens krav på växtmiljöer. Beträffande förekomster på lokalerutan skydd bör markägare informeras och olika typer av skyddsåtgärderövervägas. Ädellövskogsmiljöer och mosaikmarker har ett allmänt högtskyddsvärde i egenskap av habitat för ett flertal rödlistade organismer. Enuppföljning av riksinventeringen föreslås genomföras i de berörda länsstyrelsernas regi under åtgärdsprogrammets sista giltighetsår. Försök med habitatrestaurering föreslås bedrivas i områden där slöjröksvamp har rikliga förekomster. Populationsstudier av slöjröksvamp i utvärderingssyfte på restaurerade lokaler kan komma att ge ett underlag för enrevidering av åtgärdsprogrammet. Dylika studier, initierade av berördalänsstyrelser, bör kunna inledas omgående då ett antal restaureringsförsökredan pågår i Världsnaturfondens regi.Information om förekomster av slöjröksvamp bör genom länsstyrelsernasförsorg tillställas markägare och nyttjanderättsinnehavare, liksom berördakommuner. I åtgärdsprogrammet föreslås att ett översiktligt informationsbladom slöjröksvamp utarbetas. Samordning med andra nationella åtgärdsprogram föreslås. Åtgärdsprogrammet gäller 2006–2010 och kostnaden för genomförandetuppgår till 315 000 kr. Länsstyrelsen i Örebro koordinerar åtgärdsprogrammet nationellt.