Dårgräsfjäril (Lopinga achine) förekommer lokalt från södra Skandinavienoch Finland genom Centraleuropa till norra och centrala Asien och Japan. ISverige är den känd från totalt 113 lokaler, varav många små, i Östergötlandoch på Gotland. Arten är rödlistad som Missgynnad (NT) i Sverige och ärrödlistad i 18 andra länder i Europa. Över de senaste 25 åren bedöms artenha minskat med 20–50 % i Europa. I Östergötland förekommer arten i halvöppna lövskogar med ek och hassel, ett successionsstadium som varar 30–50 år om det inte hävdas genomgallring och bete. Sedan 1878 har arten förlorat ca 55 % av sitt potentiellahabitat i Östergötland. På Gotland förekommer fjärilen i ett annat habitat,nämligen öppen ängstallskog med ett välutvecklat buskskikt av brakved,rönn, en och oxel. Äggläggande honor och larver förekommer enbart i kantzonen mellan öppen mark och buskskikt. Förekomsten och populationsstorleken är starkt kopplade till krontäckningen. Dårgräsfjäril förekommer intepå lokaler med mindre än 60 % krontäckning; 70–85 % är optimalt. Artenminskar kraftigt när krontäckningen är högre än 90 %. Dårgräsfjäril har svagspridningsförmåga; lokalerna bör ligga mindre än 500–700 m från varandra. Dårgräsfjärilens förekomst på fastlandet hotas framför allt genom attlokalerna inte hävdas. På Gotland föreligger förmodligen ingen direkt risk förutdöende på grund av bristande hävd, då förekomstlokalerna där inte ändraslika snabbt. Förekomsterna på Gotland bör undersökas för att få bättre kunskap om utbredningen.Åtgärdsprogrammets mål är att bevara livskraftiga metapopulationer både iÖstergötland och på Gotland. På fastlandet bör tre metapopulationer bevaras,samt den lilla isolerade förekomsten öster om Söderköping. För att nå detta bör80 (av totalt 168 lämpliga) lokaler hävdas. På Gotland bör de kända förekomsterna bevaras och varje metapopulation bestå av åtminstone 25–30 lokaler.I detta åtgärdsprogram, som är ett vägledande men inte legalt bindandeprogram för bevarande av dårgräsfjäril i Sverige, föreslås bl.a.

1) att hävda (ev. efter restaurering) 80 högt prioriterade lokaler i Östergötland;

2) att informera markägare, kommuner, länsstyrelser och Skogsstyrelsenom förekomster och habitatsskötsel;

3) att undersöka de gotländska förekomsterna och analysera snabbheten ilandskapsförändringarna;

4) att inventera samtliga 168 potentiella lokaler på fastlandet för att följapopulationsförändringar och validera modellberäkningarna;

5) att undersöka hur stora genetiska skillnader som finns mellan de gotländska och östgötska populationerna;

6) att återintroducera arten i Tinnerö eklandskap söder om Linköping.

Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder beräknas till ca 1 800 000 krunder programperioden.