Åtgärdsprogrammet för bevarande av klöversobermal (Anacampsis fuscella)är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2005-2010. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas.Klöversobermalen är bedömd som Akut hotad, (CR) B1+2c i den svenskarödlistan från år 2000. I den nyreviderade rödlistan som gäller från år 2005är arten nedklassad till Starkt hotad, (EN) B1+2ab(ii,iii), detta på grund avinventeringsresultaten sommaren 2004, då arten påträffades på nio nya lokaler. Arten förekommer i någon mån i EU:s Habitatdirektivs habitat: Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar (Åsbarrskog) 9060. Den är inte upptagen i den globala rödlistan och den är inte heller nationellt fridlyst.Arten förekommer i Sverige på ett dussin åslokaler från Uppsala i söder,upp till Älvkarleby i norr och vidare österut till Börstilåsen i Östhammar. Denstörsta kända förekomsten finns utefter Uppsalaåsen vid Marma skjutfält inorra Uppland. I övrigt är arten känd från ca 18 områden i sydvästra Finland,samt från provinserna Kasan och Orenburg i södra Ural. Klöversobermalenär hårt knuten till torra och solvarma lokaler, framför allt på grusåsar och igrustäkter med mycket lång kontinuitet av öppen mark, där värdväxtenskogsklöver (Trifolium medium) står solexponerat i öppen sand och i grus.Klöversobermalen är lättinventerad och studier i Uppland och Finland harvisat att arten är mycket trogen till sina förekomstlokaler. Under åren 2000och 2004 har så gott som alla lämpliga sand- och gruslokaler i Uppsala läninventerats. Resultatet av inventeringarna har gett en bild av en mycket fragmenterad förekomst, vilket torde avspegla länets grusbrytning från mångasmå öppna grustäkter till betydligt färre stora industriella grustäkter. Medvissa undantag har de många gamla små grustäkterna antingen spontant växtigen, eller utplanats och tallplanterats. Utan åtgärder kan man vänta sig attklöversobermalens fragmentering kommer att fortsätta. Det är viktigt att denlånga kontinuiteten av solexponerade öppna sandmarker vidmakthålls iåssystemet där klöversobermalen har sin förekomst.I detta åtgärdsprogram, som är ett vägledande men inte legalt bindandeprogram för bevarande av klöversobermalen i Sverige, föreslås bl.a.
1) att stoppa och vända igenväxning på befintliga lokaler.
2) att stoppa plantering på ännu öppna sand- och grustäkter.
3) fortsatta inventeringar och studier av artens biologi och genetik.
4) att restaurera igenväxta potentiella lokaler inom och utanför det kända utbredningsområdet.
5) information till berörda fastighetsägare, verksamhetsutövare och allmänhet.
6) på sikt utsättning på nya lokaler, om arten inte svarar på åtgärderna.
Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder beräknas till ca 1 miljonkronor under programperioden.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2005. , p. 37