enna utvärdering av LIP-fi nansierade bostadsförnyelseprojekt, s.k. fl erdimensionella projekt, kom till stånd för att det fi nns ett intresse från Naturvårdsverket av att ta fram kunskap om vilket samspel som fi nns mellan miljöeffekter och sociala effekter i denna typ av nationella satsningar. Förutom att fokusera på miljöeffekter har vi således också studerat hur de boende har varit inblandade i arbetet och i vilken mån lokalt anställda och boende varit involverade i en lärandeprocess med bestående resultat. Vi har också tittat på om områdets attraktivitet har förändrats.Utvärderingen har lagts upp på ett sätt som är inspirerat av fallstudiemetodik och i studien ingår tio projekt. Analysen vilar på i princip fyra olika typer av information – en miljömatris, en massmediastudie, en intervjuundersökning av boende och anställda samt statistiska data om respektive bostadsområde.De teorier vi valt att använda för analys av den samlade empirin – MAINtetra – är en tankemodell avsedd att bistå i sökandet efter ökad förståelse om och kunskapsinhämtning gällande komplexa problem från en mångtydig verklighet. Den underlättar alltså möjligheten att relatera olika kunskapsområden till varandra för att öka förståelsen för hur de olika delarna berör varandra i perspektivet hållbar utveckling. Sammantaget visar utvärderingen att det är nödvändigt att länka miljöaspekter och sociala aspekter för att få långvarig effekt och för att få ett helhetsperspektiv. Detta är knappast ett kontroversiellt resultat – även om ett sådant arbetssätt är långt ifrån praxis i samhället. Det som är mest intressant är kanske heller inte att detta samband är viktigt. Utvärderingen visar snarare på hur miljöaspekter och sociala aspekter hänger samman. Denna förståelse och kunskap är viktig, eftersom det är den som ger individer anledning till att förändra sina beteendemönster.