All energiproduktion och därmed all energianvändning påverkar på något sätt miljön.Effektivisering och/eller minskning av energianvändningen i byggnader bidrardärför till minskad miljöpåverkan.Naturvårdsverket och Energimyndigheten har i sin rapport Kontrollstation 2004(SNV rapport 5393) redovisat en prognos över utsläpp av växthusgaser som tyderpå en betydande ökning av utsläppen till år 2020. Eftersom betydande utsläppsminskningarkommer att fordras efter 2012 för att inleda en utveckling mot detlångsiktiga målet att nedbringa de svenska utsläppen till i genomsnitt 4,5 ton koldioxidekvivalenter per capita till 2050, så fyller energieffektivisering i byggnader enviktig roll. Även utsläpp av andra luftföroreningar behöver minska, såsom kväveoxider,partiklar och flyktiga organiska ämnen (s.k. VOC), och energieffektiviseringbidrar även till detta.Boverket har i regeringsuppdrag att analysera åtgärder som kan ge ytterligare energieffektiviseringi byggnader. Detta sker i samverkan med Energimyndigheten ochNaturvårdsverket. Förslagen innebär att ytterligare steg tas som förbättrar förutsättningarnaför genomförande av energieffektiviserande åtgärder. Exakt i vilken omfattningendet ger energibesparingar beror på i vilken mån som förslagen lyckaspåverka företags och privatpersoners beslut. Det beror också på det fortsatta arbeteti att konkretisera och vidareutveckla förslagen, t ex på vilken nivå energikraven förnybyggnad läggs.Boverket har redovisat olika utredningar kring vilka möjligheter till energieffektiviseringsom finns. Naturvårdsverket har analyserat vilka miljökonsekvenser, somskulle vara följden av att långsiktiga energisparpotentialer realiseras. Om en tredjedelav potentialerna genomförs, så beräknar Naturvårdsverket att stora miljövinsterrealiseras med minskad klimatpåverkan, minskade utsläpp av flyktiga organiskaämnen och partiklar som följd. Vissa, men inte så stora, positiva effekter vad gällerutsläppen av svaveldioxid och kväveoxider kan också väntas. En del av effekternaskulle uppstå utanför Sverige.Naturvårdsverket ser ett värde i att energieffektiviseringsåtgärder genomförs samtidigtsom systemet för handel med utsläppsrätter finns, eftersom minskad energianvändningkan möjliggöra lägre utsläppstak för kommande perioder. Det är ocksåviktigt att betona att energieffektiviseringen behöver genomföras också i byggnaderdär uppvärmning sker genom vedeldning. Sådana byggnader ska inte undantasnär regeländringar görs eller andra styrmedel utformas. Här finns nämligen godamöjligheter att minska utsläppen av luftförorenande ämnen, särskilt VOC och partiklar.Boverkets konkreta förslag till förändrade styrmedel bedöms alla gå i positiv riktningvad gäller miljöpåverkan. Alla är dock inte möjliga att bedöma eller beräkna. För förslagen kring bygganmälan och energikrav för byte av material i klimatskärmen(då fasadisolering och fönster kan göras mer energieffektiva) visar räkneexempelatt om förslagen får gott genomslag på energieffektiviteten så vore effekternagoda på klimatpåverkan, VOC och partiklar.Förslaget om individuell mätning av värme och varmvatten i nybyggda hus harpositiva miljökonsekvenser, men de är inte så stora som förslagen kring byte avmaterial i klimatskärmen, eftersom nya flerbostadshus är få jämfört med den nuvarandebyggnadsstocken och ofta värms med fjärrvärme.Naturvårdsverket har i denna rapport belyst miljökonsekvenserna. Dessa ska naturligtvissammanvägas med andra konsekvenser såsom de privat- och företagsekonomiska,de statsfinansiella, och effekter på kulturvärden så att förslagens samladekonsekvenser kan analyseras.