Följande åtgärdsprogram gäller för alkonblåvinge Maculinea alcon ochklockgentiana Gentiana pneumonanthe. Båda arterna är uppförda på dennationella rödlistan och där placerade i kategori VU. Alkonblåvingen lever främst på fukthedar, i mosskanter och i andra liknande miljöer. Dess larver utvecklas under sin tidigaste fas på klockgentiana.Större delen av larvutvecklingen försiggår därefter i bon av rödmyror, i Sverige troligen Myrmica rubra. Fjärilens larver avsöndrar myrferomoner som fårmyrorna att mata och vårda dem som om de vore myrlarver.Alkonblåvingens utbredningsområde sträcker sig från norra Spanien ochItalien, genom Europa upp till sydvästra Sverige. Arten förekommer även icentrala Asien.Även klockgentianan förekommer på fukthedar och i mosskanter, mentrivs dessutom på magra fuktängar och översvämningsmarker längs sjö- ochåstränder. Vanliga följeväxter är blåtåtel, klockljung och pors. Klockgentianan behöver hävd eller andra typer av störning, exempelvis översvämning,för att inte bli utkonkurrerad av mer högvuxen vegetation. För att fröna skagro behövs störningar som skapar jordblottor eller liknande. Klockgentiananär en relativt långlivad art och kan finnas kvar länge på en lokal även då deninte längre kan föröka sig. Klockgentianan förekommer i samma områden som alkonblåvingen menhar ett större utbredningsområde och förekommer dessutom något längrenorr- och österut i Europa. Båda arterna har gått tillbaka i sen tid. Kända orsaker till tillbakagångenär igenväxning av ljunghedsmarker och brandfält samt i viss mån även exploatering av lokaler. Troliga orsaker är dessutom minskad aktivitet på militäraövningsfält, felaktig eller upphörd hävd, och ändrade vattenståndsregimerlängs sjöar och vattendrag så att störning genom översvämning minskat. Denstora arealminskningen har lett till att båda arternas livsmiljöer fragmenterats. Idag förekommer de ofta i små populationer långt ifrån varandra ochmöjligheterna till genutbyte mellan populationer är små.Alkonblåvingen har två aktuella lokaler i Skåne och två lokaler i mellerstaHalland (Ringenästrakten). I Västergötland har den ett dussintal kända lokaler i ett stråk mellan Göteborg och Herrljunga, och i Bohuslän finns tre kustnära lokaler i Kungälvs och Göteborgs kommuner. Klockgentianan är mer utbredd. Den förekommer huvudsakligen i denederbördsrika delarna av sydvästra Sverige. Flest lokaler finns i Skåne, Halland, västra Småland, södra Bohuslän och Västergötland men mindre förekomster finns även i Dalsland, Värmland och Blekinge.

Åtgärdsprogrammet föreslår bland annat att man bör:

• Inventera varje trakt (se kartbilagorna) med avseende på klockgentianaoch alkonblåvinge.

• Säkerställa att minst femtio områden med stora populationer (mer än1000 individer) av klockgentiana har ett långsiktigt skydd senast år 2008. 

• Förtäta förekomsterna av alkonblåvinge inom några av de trakter somär individrikast idag (d v s Ringenäsområdet, Ale-Vättlefjäll-Risveden;Delsjön-Maderna-Högaråsmossen och Överön-Björlanda). så att minst15-20 goda lokaler finns i ett tätt nätverk i varje trakt. 

• Utöka arealen med lämpliga livsmiljöer på de bästa lokalerna enligtsärskilt framtagna planer. 

• Förändra skötseln i många lokaler så att arterna får möjlighet att ökasina populationer.

• Dokumentera utförda skötselåtgärder. 

• Konstruera uppföljningsprogram. 

• Inrätta områdesskydd på vissa lokaler

I  samband med utförandet av naturvårdsåtgärderna bör man utreda omde föreslagna åtgärderna kan påverka andra ovanliga arter negativt, och isamband med att de olika åtgärderna utförs behöver man också dokumenteravilka andra arter/artgrupper som missgynnas/gynnas av dem. Den totala kostnaden för de föreslagna åtgärderna är ca 1,6 miljoner kronor under programperioden.