Genetiskt främmande populationer sprids i stor skala i Sverige inom framför allt fiske- och viltvården samt skogsbruket. Avsikten med utsättningarna är att öka eller bibehålla produktionen av vissa skogsträd, fiskar och fåglar. Kunskapen om exakt vilka populationer som sprids, var utsättningarna görs, hur omfattande de är och vilka de eventuella effekterna är saknas i stor utsträckning. Syftet med den workshop som här avrapporteras var att inleda en diskussion kring dessa frågor. För första gången samlades experter och representanter för flera av de verksamheter som genomför utsättningar och utplanteringar av växter/djur för en öppen diskussion. Workshopen arrangerades i samarbete mellan Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet som ett led i det nationella uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Denna artikel berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. Genom presentationer av en rad inbjudna talare och diskussionsinlägg under dagen belystes problematiken kring omfattningen av de utsättningar som görs, risker som finns med utsättningarna för naturligt förekommande biologisk mångfald, samt kunskapsluckor rörande möjligheterna till uppföljning och övervakning av eventuella effekter. En art, enligt CBD:s definition, omfattar även lägre taxonomiska enheter och genetiskt distinkta grupperingar som kan förekomma inom en art. "Främmande arter" utgörs därför av både arter och populationer som inte förekommer naturligt inom ett geografiskt område. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivå). De presentationer som hölls under mötet sammanfattas i denna rapport, liksom den diskussion som hölls. Totalt 63 personer representerande bland annat statliga myndigheter, universitet och högskolor, kommuner, länsstyrelser och olika intresseföreningar deltog i mötet. Under dagen visades en påfallande samstämmig syn på de potentiella riskerna med spridning av genetiskt främmande populationer och vikten av att arbeta för att öka medvetenheten samt för system där de eventuella effekterna på biologisk mångfald kan utvärderas. Företrädare för skogsbruket delade dock i flera avseenden inte övriga deltagares synpunkter. Framför allt gällde detta frågan om registreringssystem med lätt åtkomliga uppgifter om var utsättningar görs, vilka genetiska stammar som används, hur mycket som planteras ut, etc. Sådana system efterfrågades av majoriteten av deltagarna, medan skogsbrukets företrädare menade att ett sådant system vore alltför kostsamt och opraktiskt. Rekommendationer Mötet enades om att det är viktigt att frågorna om spridning av genetiskt främmande populationer får fortsatt fokus och att dialogen mellan olika verksamheter kan fortsätta. Följande rekommendationer antogs av mötet: