Förord 

Naturvårdsverket fick 2006 i uppdrag av regeringen att redovisa hur miljömålsarbetet bedrivs i landets kommuner. Verket skulle främst redovisa vilken omfattning arbetet med miljökvalitetsmålen har, vilka mål som prioriterats och valts bort samt skälen till det, om lokala mål utarbetats, hur samarbetet sker inom kommunen och mellan kommunen och andra myndigheter samt slutligen hinder och möjligheter i miljömålsarbetet. För att genomföra redovisningen har Naturvårdsverket gett statsvetenskapliga forskare i Göteborg (vid Göteborgs universitet, vid Centrum för forskning om offentlig sektor och vid Förvaltningshögskolan) och i Umeå (vid Umeå Center for Evaluation Studies) i uppdrag att genom enkäter och intervjuer studera kommunernas miljömålsarbete. Verket har dessutom använt rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Här publiceras forskarnas rapporter: Lokal översättning av de nationella miljömålen – En processutvärdering i åtta svenska kommuner 2006 samt i bilaga Miljöprioriteringar i Sveriges kommuner – En analys av kommunernas prioritering av de femton miljömålen.Författarna svarar själva för innehållet i rapporterna, som således inte nödvändigtvis återspeglar Naturvårdsverkets uppfattning. 

Naturvårdsverket i november 2006

Författarnas förord Den här rapporten har tillkommit i första hand med syftet att följa upp hur det går med miljömålsarbetet i ett urval av kommuner. En första sådan utvärdering gjordes redan 2003 (Kommunerna och miljömålen − en utvärdering, SNV rapport 5265) och således blir detta den andra rapporten som följer åtta olika kommunala processer för att genomföra det av riksdagen beslutade miljömålsarbetet. En utvärdering ska i första hand värdera. I detta fall hade det varit naturligt att göra en utvärdering över tid, vilket i strikt bemärkelse tyvärr inte har varit möjlig att genomföra, då vi saknat tillgång till det ursprungliga frågematerialet. Denna rapport kan dock med fördel läsas för att få en övergripande tvärsnittsbild av hur miljömålsarbetet har fortsatt och vilka ytterligare förbättringar som kan göras. Vi tror därmed att värderingen som görs i vår rapport kommer att vara till nytta för aktörer inom fältet, och att kommande utvärderingar kan bygga vidare på dess resultat. Vår måttstock utgår i första hand från våra läsningar av statliga propositioner och politiska målsättningar inom miljömålsarbetet, men vi lägger också våra egna forskarmässiga värderingar i vårt sätt att tolka materialet. Vi har fått ta del av ett rikt material som inte på något sätt fullt ut kan redogöras inom ramen för denna rapport. Vi vill rikta ett varmt tack till alla uppgiftslämnare i kommunerna som på ett frikostigt sätt har delat med sig av sina erfarenheter och uppfattningar. Ert bidrag har varit en förutsättning för studiens genomförande. De slutliga tolkningarna − och dess brister − svarar dock vi som författare själva för. I så hög grad som möjligt, eller där det har varit relevant, har vi anonymiserat materialet. Vi vill också rikta vår tacksamhet till en rad andra aktörer. Flera konstruktiva möten har hållits tillsammans med vår uppdragsgivare Naturvårdsverket och representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Särskilt vill vi tacka Stig Wandén på Naturvårdsverket och Andreas Hagnell på SKL för de frikostiga och konstruktiva kommentarer som vi fått. Även fil dr Martin Bennulf som för närvarande forskar och undervisar vid Södertörns högskola har varit en viktig initiativtagare och resursperson under arbetet. Rapporten har tillkommit genom ett forskningssamarbete mellan Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) i Göteborg, Förvaltningshögskolan i Göteborg och Umeå Center for Evaluation Studies (UCER) och med denna rapport har ett viktigt samarbetssteg tagits mellan dessa parter. Assistent Kristian Frenander har bistått projektet med utskrifter av flertalet intervjuer. Alla dessa vill vi rikta vårt varmaste tack till för det sätt på vilket ni har bidragit till att detta uppdrag nu är slutfört. 

Göteborg och Umeå i september 2006