Den större vattensalamandern (Triturus cristatus) är ett svansgroddjur medkomplex livscykel (Fig. 1) som förekommer i en stor del av Europa österut tillUral (Fig. 2). I Sverige är den spridd främst i de södra och mellersta delarna(Fig. 3), och vi har ansvar för en övervägande andel av de Fennoskandiskapopulationerna. Trots den geografiska utbredningen är den större vattensalamandern inteallmän, utan genomgår en kontinuerlig och på vissa håll snabb tillbakagång.Arten är fridlyst och var fram till 2005 rödlistad som Missgynnad (NT). Irödlistan 2005-2010 har den omkategoriserats som Livskraftig (LC). Likväluppvisar återinventeringsstudier utförda under 2005 att arten inte har återfunnits på mellan 20-40 % (medel 34 %) av de inlandslokaler som påträffatsunder inventeringar med systematisk metod sedan början av 1990-talet. Denstörre vattensalamandern har ett starkt skydd genom att den är upptagen iBernkonventionen och i EU:s art- och habitatdirektiv. Sveriges åtaganden idetta arbete regleras framförallt genom Artskyddsförordningen.Arten förekommer i vad som här benämns småvattenlandskap, d.v.s.mosaikartade landskap med ängs- och hagmarker, lövrik skog med död vedeller block i markskiktet, samt god tillgång på fisk- och kräftfria småvatten. Iskogs- och kustnära landskap, och i norra Sverige, används små fiskfria sjöaroch tjärnar, eller genom landhöjningen nybildade småvatten och t.o.m. störrehällkarsmiljöer. Den primära orsaken till att arten gått tillbaka under 1900-talet hänger samman med den snabba landskapsomställning som förändratvåra kulturlandskap samt hur jord- och skogsbruk bedrivits. Småvatten harfyllts igen eller påverkats av markavvattning och läckage av gödnings- ochbekämpningsmedel. Landmiljöer har ställts om till åkermark eller omsatts tillproduktivt skogsbruk med barrträd i fokus.Den större vattensalamandern har flera egenskaper som gör den känsligför förändringar i dess livsmiljö. Exempelvis är arten relativt selektiv i sitt valav livsmiljö och den bär på en genetisk defekt som resulterar i att hälften avalla ägg dör innan kläckning. Tillförlitliga lokalbaserade uppgifter har tagitsfram genom inventeringar med standardiserad metodik som utförts i landetsedan andra hälften av 1980-talet. Genom dessa undersökningar har över4 000 småvatten undersökts, och arten har totalt påträffats i ca 900 av dessa.Sannolikt förekommer regelbunden förökning i långt färre lokaler, kanskeendast i ca en tredjedel varje givet år. Fastän arten har inventerats i så höggrad, om än översiktligt, har markägare generellt inte informerats om förekomster på deras marker. Detta faktum kan möjligen förklara en avsevärdandel av den habitatförlust som nyligen observerats i återinventeringen från2005. Information och ersättning till markägare kan därför vara en viktignyckel till artens bevarande.Den större vattensalamandern har inte varit föremål för några riktadeåtgärder, även om punktinsatser genomförts på olika håll i landet. Den harsannolikt gynnats av insatser för att etablera fler småvatten och våtmarker i odlingslandskapet (t.ex. i Skåne län), men insättning av fisk och kräftor isådana miljöer kan också ha förhindrat artens etablering i många av de skapade miljöerna.Sammantaget är utsikterna ändå goda för att bromsa artens minskningoch stabilisera populationsutvecklingen för att slippa framtida brandkårsutryckningar. Groddjur har generellt en tendens att svara snabbt och positivt pååtgärder i deras livsmiljöer. En tillgång i detta arbete är även den större vattensalamanderns stora värde som symbolart för bevarandearbeten i småvattenlandskapet.Åtgärdsprogrammet för större vattensalamander är ett vägledande meninte bindande aktionsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus förarten i Sverige. I åtgärdsprogrammet ingår informations- och inventeringsinsatser för att öka kunskapen om arten och dess situation, samt åtgärder föratt sköta, restaurera och nyskapa livsmiljöer och därigenom stabilisera populationsutvecklingen. Dessutom bör ett antal större områden där arten harsärskilt goda förutsättningar ges ett långsiktigt skydd. Åtgärdsprogrammet löper under 2006-2010. Den del av kostnaderna föråtgärder som kan finansieras inom åtgärdsprogrammet beräknas uppgå till2 745 000 kr. Åtgärdsprogrammet för större vattensalamander koordinerasav Länsstyrelsen i Örebro.