Det tycks råda ett visst samband mellan ett ämnes riklighet i naturen och dess”nyttighet” även om det finns undantag från denna regel exempelvis aluminium. Ju vanligare ett ämne är i jordskorpan desto större är sannolikheten föratt det genom årmiljonerna utvecklats ett förhållande mellan levande organismer och omgivningens kemiska miljö. Bland de i jordskorpan förekommandemetallerna finns därför några som är livsnödvändiga för att uppehålla viktigafunktioner i den biologiska processen. Till dessa hör bl.a. koppar och zinkäven om en för stor tillförsel kan orsaka skada. Det finns vidare några metaller för vilka man inte känner till någon nödvändig Negativ påverkan av en förorening kan ske om denna förekommer i enskadlig halt samt om det finns ett riskobjekt och en exponeringsväg. Dettainnebär att enbart förekomsten av en förorening inte automatiskt innebär enpåverkan om exempelvis exponeringsvägen eller riskobjektet saknas. För attbedöma detta används ofta olika former av riskbedömningsmodeller. Riskbedömningsmodeller för främst förorenade områden har tagits framav Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 1997 a och b, 1999a och 2005). Somunderlag i riskklassning används uppgifter om känslighet för människor ochskyddsvärde för miljö samt föroreningarnas farlighet, halt och spridningsförutsättningar. När den generella modellen inte är tillämpbar kan en fördjupad riskbedömning göras. Som en del i en fördjupad riskbedömning ingårofta att ta fram platsspecifika riktvärden vilka sedan jämförs med halterna påden aktuella platsen.Markanvändningen skiljer sig i flera väsentliga delar från de typer av markanvändning som Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för. Verksamheten i sig begränsar dessutom viss exponering. Skjutbanor är företrädesvislokaliserade till samma typ av områden, i regel skogsmark. Det är därförmotiverat att utarbeta verksamhetsspecifika riktvärden för kulfång. Dettamotiveras också av det stora antalet områden med samma typ av verksamhet.I föreliggande rapport görs en sammanställning över de data som tagitsfram inom ramen för ett antal skjutvallsprojekt som behandlar Försvarsmaktens kulfång. Utifrån resultaten bestäms branschspecifika riktvärden för civilaoch militära skjutvallar. Riktvärdena ska skydda såväl hälsa som miljö. Anledningen till valet av militära kulfången är att de generellt uppvisar enhögre blybelastning än de civila. Resultaten kan därför anses utgöra ett”worst case” och anändas också för civila skjutbanor.