Fjälltaggsvampar, släktet Sárcodon, är stora och köttiga mykorrhizasvampar.I Sverige förekommer minst 13 arter. Av dessa är två relativt vanliga, nio ärrödlistade, en presenteras här som ny för landet och en är troligen ny förvetenskapen. Den senare har tidigare i rödlistningssammanhang sammanblandats med blåfotad taggsvamp. I åtgärdsprogrammet beskrivs och illustreras arterna och deras miljökrav. Många fjälltaggsvampar är hotade i hela Europa och för flera arter harSverige av allt att döma en stor andel av den europeiska populationen ochdärmed ett särskilt bevarandeansvar. Svamparna uppträder på hösten i speciella och ofta hotade skogsmiljöer. Det främsta hotet utgörs av skogsavverkning. Andra hot är t.ex. igenväxning som resulterar i allt tjockare humustäcken. De flesta arterna föredrar tunna humuslager utan tät fältskiktsvegetation.Även markeutrofiering och kväveanrikning i skogsmarken utgör ett hot. I åtgärdsprogrammet presenteras sju olika skogstyper där fjälltaggsvampar kan förekomma. De flesta arterna är knutna till kalkbarrskogar och sandbarrskogar. Många taggsvampsskogar utgör s.k. ”hotspots” med en rik ochkoncentrerad mångfald även av andra sällsynta och hotade mykorrhizasvampar. Förslag ges på hur skogar med fjälltaggsvampar kan värderas och prioriteras för skydd. Många objekt är gynnade av naturvårdande skötsel i form avskogsbete, vinterbete med ren eller lättare bränning. Andra objekt bör lämnasför fri utveckling tills vidare. Åtgärderna kan delas in i följande faser: 1) Inventering av aktuell statussamt bedömningar av eventuella lokala skötselbehov, 2) upprätta regionalabevarandeplaner och åtgärdsplaner samt genomföra skydd- och skötselåtgärder, 3) information till markägare och allmänhet, 4) forskarkontakter, 5) skapa övervakningsprogram, 6) internationellt projekt för att klargöra hotbildenmot Sárcodon-arterna i Europa. Åtgärdsprogrammet omfattar åren 2006-2010 och kostnaden för genomförandet uppgår till 2 384 000 kr. Länsstyrelsen i Dalarnas län koordineraråtgärdsprogrammet nationellt.