Under 2010 konstaterade regeringen att det saknades cirka 80 000 hektar produktiv skogsmark för att nå delmålet om skydd av 400 000 hektar till 2010 inom miljömålet levande skogar. För att nå målet gjordes bedömningen att markbyten med de stora skogsbolagen och Svenska kyrkan var den enda praktiska möjligheten att inom rimlig tid nå ambitionen att uppfylla resterande del av arealmålet. I juni 2010 beslutade riksdagen att föra över mark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark för skydd av natur. På uppdrag från Naturvårdsverket redovisade Länsstyrelserna kända områden med höga naturvärden på bolagens marker. Ett urval som utgick från kända områden lämpliga som naturreservat med stöd av kriterier i den nationella strategin och respektive läns strategi för formellt skydd av skog med fokus på värdekärnor, funktionalitet och prioriterade skogstyper. Med de redovisade områdena som utgångspunkt valde Sveaskog på egen hand ut vilka marker som skulle föras över till det nybildade bolaget Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB) att användas som ersättningsmarker. Bolaget fördes över till staten vid Sveaskogs årsstämma april 2011, varefter en förteckning över de utvalda områdena överlämnades till Naturvårdsverket. Ersättningsmarkerna omfattade cirka 99 600 hektar produktiv skogsmark, 126 900 hektar land, vilket motsvarade omkring tre procent av Sveaskogs innehav av produktiv skogsmark.Bolagsnamnet gav upphov till att det stora och omfattande markbytesprojektet fick namnet ESAB-projektet. Ersättningsmarkerna överläts till Naturvårdsverket i slutet av 2012 med tillträde 31 december 2012. Inför genomförande av markbytena värderades markerna och därefter har markbyten gjorts enligt principen värde mot värde efter förhandlingar med respektive part. Huvuddelen av de redovisade blivande naturreservaten berörde Bergvik Skog AB (Bergvik), Svenska Cellulosa AB (SCA) och Holmen Skog AB (Holmen). För att inom rimlig tid kunna värdera de stora arealer som ESABprojektet omfattade tog Svefa och Forum fastighetsekonomi på uppdrag från Naturvårdsverket fram en modell för värderingsarbetet i dialog med bolagen och Naturvårdsverket. Värderingen av bolagens marker var klar hösten 2012 och ett förslag till upplägg för markbytena togs fram. I februari 2013 inleddes förhandlingsarbetet med ett gemensamt möte. Under 2013 och 2014 genomfördes sedan huvuddelen av markbytena med de tre stora skogsbolagen. Cirka 92 procent av ESAB-arealen byttes bort under de inledande två åren. Under 2017 genomfördes det sista bytet inom ESAB-projektet. Den uttalade ambitionen att skydda 80 000 hektar har inte nåtts på grund av att marknadsvärdet på ESAB-fastigheterna var för lågt och att läget av ersättningsmarkerna inte alltid var intressant för mottagaren. Men arbetet att skydda natur med hjälp av ersättningsmark i ESAB-projektet har ändå varit mycket framgångsrikt och innebär att 473 markområden har köpts för att ingå i 456 nya naturreservat eller reservat som utvidgas. Dessa områden omfattar cirka 64 500 hektar produktiv skogsmark enligt den satellitsbildskartering som görs av skyddade områden (KNAS). Den skyddade arealen produktiv skogsmark nedanför fjällen har ökat med nästan 20 procent genom ESAB-paketet. I värde motsvarar det cirka sex år av det anslag som Naturvårdsverket hade till ersättningar för skydd av natur vid tiden för regeringen och riksdagens beslut om ersättningsmarkspaketet. De markbyten som genomförts inom ESAB-projektet har skett parallellt med det ordinarie skyddsarbetet.