Rikkärren omfattar mineralrika kärr och utgör 2-3 % av den totala myrarealen.I Sverige finns uppskattningsvis 100 000-150 000 hektar, med de största arealerna i Jämtland – de överlägset största arealerna inom EU. Rikkärren har förändrats kraftigt sedan 1800-talet, då en stor andel nyttjades som slåttermarker.Dikning och uppodling, upphörd hävd, övergödning, försurning och torraresomrar i södra Sverige har bidragit till denna förändring. Många odikade rikkärr som inte hävdas håller på att växa igen. Två tredjedelar av de högst klassade rikkärrsobjekten i våtmarksinventeringen (VMI) och en tredjedel av objekten i myrskyddsplanen (MSP) är påverkade av diken. Många rikkärr i denursprungliga MSP återstår att skydda.Till naturtypen är en speciell biologisk mångfald knuten. Totalt omfattasminst 160 rödlistade arter varav 74 bedöms som hotade, inklusive många kärlväxter, mossor, snäckor, svampar, skalbaggar och fjärilar. Rikkärrens insektsfauna är i övrigt relativt okänd.Gulyxne, med ca 20 000 plantor på drygt 100 lokaler i sydöstra Sverige, harminskat kraftigt i Skåne och Gotland p.g.a. dikning och upphörd eller felaktighävd men verkar stabil i kärnområdet i Uppland och Gästrikland. Större agatsnäcka, med 59 kända lokaler, har minskat kraftigt på Gotland och i Uppland,till följd av för hårt betestryck och dikning, medan situationen i Skåne ärokänd. Kalkkärrsgrynsnäckan är känd från ca 400 lokaler över hela landet, ochmissgynnas av för hårt betestryck och igenväxning.I detta åtgärdsprogram, som löper under åren 2006-2010, föreslås enmängd åtgärder som ska leda till att förhållandena för landets rikkärr uppmärksammas och förbättras. Kunskapsuppbyggnad och åtgärder ska löpaparallellt, där tyngdpunkten på faktiska restaureringsåtgärder ligger i södraSverige. För att komplettera VMI föreslås att rikkärrsinventeringar genomförsöver hela landet, till en kostnad av 8,6 miljoner kr. Riktade återinventeringarbör ske för gulyxne och landmollusker.Prioritering av objekt som ska restaureras och skötas baseras på förekomstav rödlistade arter och arter i EU:s habitatdirektiv, samt hot mot lokalerna.Diken ska dämmas i minst 80 objekt och minst 200 ha igenväxande kärr skaröjas. Till år 2010 bör arealen av hävdade rikkärr öka och slåtter bör förekomma på minst 40 objekt i landet på en yta av minst 100 ha. Skötseln bör generelltanpassas för att gynna flera organismgrupper. Återinplantering av gulyxne ochstörre agatsnäcka bör testas på minst en lokal vardera. De fysiska åtgärdernaberäknas kosta totalt 10 miljoner kr, inklusive förberedelser och uppföljning.I kommande landsbygdsprogram bör miljöersättningen för betesmarker ochslåtterängar utformas så att olika hävdintervall kan tillåtas. För att åtgärdsprogrammet ska kunna bli framgångsrikt krävs att länsvisa prioriteringslistor upprättas och åtgärdsplanering genomförs. Totalt beräknas åtgärdsprogrammetkosta 22,5 miljoner kr, varav 14,3 miljoner kr ur åtgärdsprogrambudgeten.Ytterligare resurser måste tillföras regionalt i län med stora behov av åtgärder,för utarbetande och genomförande av regionala handlingsprogram. Dettaåtgärdsprogram är vägledande men inte juridiskt bindande.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2006. , p. 79