Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten.