yftet med vägledningen är att stödja och effektivisera förvaltningen av Naturvårdsverkets fastigheter. I vägledningen under avsnitt 2 beskrivs kortfattat de förordningar och andra styrdokument som påverkar fastighetsförvaltningen. Fastighetsförvaltningsförordningen är grundläggande på flera sätt. Dels definieras vad fastighetsförvaltningen omfattar, dels anges vilka planeringsdokument som den fastighetsförvaltande myndigheten ska upprätta och hålla ajour. Enligt förordningen omfattar fastighetsförvaltning förvärv, upplåtelse, drift och underhåll samt avyttring av fast egendom. Förvärv av fast egendom som är värdefull natur, i dagligt tal kallad markåtkomst, beskrivs kortfattat i avsnitt 3 i vägledningen. I avsnitt 4 beskrivs vad som ingår i uppdrag om viss fastighetsförvaltning. Förvaltning/skötsel av skyddsvärd natur enligt miljöbalken bör samordnas med förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter. Därför bör i första hand länsstyrelsens organisation för förvaltning av skyddsvärd natur få uppdrag om viss fastighetsförvaltning. Uppdraget omfattar ekonomisk förvaltning, juridisk förvaltning och teknisk förvaltning. I den juridiska förvaltningen ingår att uppdragstagaren på uppdrag av verket får teckna nyttjanderättsavtal, arrende och hyra utan att höra verket utom i vissa angivna fall och förutsatt att anvisade avtalsformulär används. I uppdraget ingår också att planera drift och underhåll av byggnader och anläggningar så att värdet bibehålls och energianvändning minskar. Upplåtelse av fast egendom enligt jordabalken är en viktig del i fastighetsförvaltningen. I avsnitt 5 beskrivs begreppen fast egendom, nyttjanderätt och servitut. I vägledningen beskrivs i avsnitt 6-8 kortfattat lagreglerna för upplåtelse av nyttjanderätt, arrende och hyra. I avsnitt 9 formuleras dels Naturvårdsverkets generella principer för nyttjanderättsupplåtelser m.m., dels särskild policy för upplåtelse av jakt, fiske, avverkning av skog, arrende och hyra. Upplåtelsevillkoren ska anpassas till syfte, föreskrifter och skötselplan för beslutade och planerade områdesskydd. Upplåtelser av olika typ ska inte blandas ihop i ett och samma avtal. Upplåtelseavtal ska alltid vara skriftliga och upplåtelsetiden är normalt 5 år med förlängning 5 år i taget. I avsnitt 10 beskrivs hur Naturvårdsverkets fastigheter belastas av upplåtelser till förmån för ledningsdragande verk och bolag. Vanliga upplåtelseformer är servitut samt ledningsrätt enligt ledningsrättslagen. Upplåtelseavgift ska vara marknadsmässig. Åtgärder i form av röjningar, borttagande av farliga träd i ledningsgator eller vid järnvägar har ökat i antal efter stormen ”Gudrun”. Avsnitt 11 beskriver lagstiftning som innebär att verket, eller för verkets räkning, uppdragstagaren måste vidta åtgärder av olika slag. Några exempel är fastighetsdeklaration, energideklaration för byggnader och åtgärder rörande riskhantering och skydd mot olyckor. Enligt fastighetsförvaltningsförordningen ska den fastighetsförvaltande myndigheten upprätta och hålla en investeringsplan, en förvaltningsplan och en avyttringsplan. Investeringsplanen, avsnitt 12, ska omfatta förvärv, nybyggnad och ombyggnad av fast egendom. Förvärv avser den fasta egendom som löpande förvärvas. Naturvårdsverket beslutar om nya byggnader eller anläggningar och följer upp pågående investeringsprojekt under budgetåret. I regel är det uppdragstagaren som på uppdrag av Naturvårdsverket genomför beslutad byggnadsinvestering. För att bokföras som investering och ingå i investeringsplanen ska kostnaden för ny byggnad eller anläggning överstiga 50 000 kronor exklusive moms. I avsnitt 12.1 beskrivs vad man ska tänka på vid genomförande av byggnadsinvesteringar. Förvaltningsplanen, avsnitt 13, beskriver hur drift och underhåll av fastigheterna ska ordnas. Driften omfattar fastighetstillsyn, skötsel och mediaförsörjning (värme, el, vatten etc.) och organiseras i första hand av uppdragstagaren för viss fastighetsförvaltning. I upplåtelseavtal för bostäder eller lokaler regleras normalt vilken part som bekostar driften. Mot bakgrund av behovet av energieffektivisering ska driftuppgifter samlas in som underlag för energibesparande åtgärder. Uppdragstagaren ska planera underhåll och se till att felavhjälpande underhåll (reparation/utbyte) sker. Ansökan om medel för planerat större underhåll lämnas av uppdragstagaren till Naturvårdsverket för beslut om medel kommande budgetår. Avyttringsplanen, avsnitt 14, omfattar fastigheter som inte behövs för statlig verksamhet och av andra skäl inte bör vara kvar i statens ägo. Naturvårdsverket upprättar avyttringsplanen och håller den aktuell. Försäljningsförordningen ger regelverket för avyttring. Enligt fastighetsförvaltningsförordningen får den fastighetsförvaltande myndigheten inte förvalta bostäder för uthyrningsändamål. Förbudet gäller inte om bostaden inte kan avskiljas från fastigheten eller byggnaden. I avsnitt 15 beskrivs lagstiftningen kring enskilda vägar liksom statsbidrag till sådana vägar. Enskild väg är i flertalet fall en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen och förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. För tillsyn, skötsel och besökare till områdesskydd måste ofta en enskild väg användas för att nå området. Ibland behöver en parkeringsplats anordnas utanför området. I avsnitt 16 beskrivs hur sådana s.k. vägfrågor handläggs vid naturreservatsbildning. I avsnitt 17 beskrivs i korthet vad VIC Natur/FIDOS omfattar. För att stödja arbetet med områdesskydd enligt miljöbalken och fastighetsförvaltning har Naturvårdsverket tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna tagit fram ett gemensamt digitalt kartbaserat handläggningsstöd kallat VIC Natur. FIDOS (Fastighetsinformation Inom Digitalt Områdesskydd) är ett delsystem i VIC Natur. I FIDOS registreras bl.a. Naturvårdsverkets fastigheter med tillhörande nyttjanderätter, byggnader och anläggningar.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , p. 79