I riksdagsbeslutet 2005 fastslogs sex delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft. De nya delmål som tillkom genom beslutet var delmålen för partiklar, PM10 och PM2,5samt för det cancerframkallande ämnet bens[a]pyren. Tillståndet Luftkvaliteten har förbättrats avsevärt de senaste 20-30 åren. Under den senaste tioårsperioden har dock förbättringen för vissa föroreningar stannat av. Baserat på prognoser fram till 2020 i EU:s tematiska strategi för luftföroreningar samt nationella prognoser över luftföroreningar bedöms miljökvalitetsmålet mycket svårt att nå. Utifrån tidigare kunskaper bedömdes det vid den fördjupade utvärderingen 2004 som möjligt att nå miljökvalitetsmålet med ytterligare åtgärder bland annat inom trafik- och vedeldningsområdet. Emellertid har få riktade åtgärder för att minska halterna av luftföroreningar i tätorterna genomförts. Dessutom har ny kunskap om hälsorisker med framför allt partiklar lett till att det nu bedöms bli mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet inom en generation, det vill säga till år 2020. Ambitionsnivån på åtgärderna i Sverige och internationellt måste därför höjas avsevärt. För två av delmålen är situationen positiv. Delmål 1 för svaveldioxid klaras i hela landet. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskar och delmål 4 klaras till 2010. Delmål 5 för partiklar, delmål 2 för kvävedioxid och delmål 3 för marknära ozon är mycket svåra att nå inom utsatt tid. Det finns ingen positiv trend varken för halter av partiklar eller halter av kvävedioxid i omgivningsluften. De åtgärder på nationell och lokal nivå som krävs för att klara dessa två delmål behöver genomföras snarast. Bland annat borde genomförande av åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen innebära förbättrade möjligheter att nå delmålen för partiklar och kvävedioxid. Minskning av långdistanstransporten av luftföroreningar är av särskild betydelse för att nå delmålet för fina partiklar PM2,5. Det internationella arbetet är även av avgörande betydelse för marknära ozon. Det är dock inte realistiskt att tro att det internationella arbetet som krävs för att klara delmålet kommer att få genomslag till 2010. Delmål 6 för bens[a]pyren överskrids, och troligtvis spelar uppvärmning av småhus med ved en viktig roll. Om åtgärder vidtas för att minska emissionerna, genom enkla tekniska krav, bör det vara möjligt att nå detta delmål. Varför ser det ut som det gör? Miljökvalitetsnormer för utomhusluft är ett viktigt styrmedel för att nå flera av delmålen. Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormerna har fastställts eller ska fastställas i ett tiotal kommuner i landet. Emellertid har åtgärdsprogrammen i Stockholm och Göteborg inte lett till att miljökvalitetsnormerna har uppfyllts, detta bland annat på grund av att otillräckliga åtgärder har genomförts såväl på statlig som på kommunal nivå. Till exempel medför användning av dubbdäck under vintertid att partikelhalterna överskrider såväl delmålet som miljökvalitetsnormen för partiklar. Beslut av statliga aktörer är en förutsättning för att komma tillrätta med partikelproblemen. Trafikbegränsande åtgärder och en förnyelse av fordonsparken är bland de åtgärder som är effektivast för att komma till rätta med de höga halterna av kvävedioxid. Kommunala såväl som statliga beslut är av stor betydelse för att nå delmål och klara miljökvalitetsnormerna. Utsläpp från småskalig vedeldning pekades ut som problemområde i den tidigare fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet. Naturvårdsverket har vid flera tillfällen lämnat förslag på lämpliga åtgärder för att minska utsläppen. Ofta har kostnaderna för genomförandet varit ett hinder men även avsaknad av tillräckligt miljöstyrande kravnivåer. Långväga lufttransport av luftföroreningar är och har under en lång tid varit en viktig orsak till bland annat förhöjda halter av marknära ozon och partiklar särskilt i södra Sverige. Det internationella arbetet för att begränsa luftföroreningarna har därför en stor betydelse även inom landets gränser. De för Sverige viktigaste internationella arenorna för dessa frågor är FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och inom EU:s CAFE program (Clean Air For Europe) inklusive direktivet om nationella utsläppstak. Detta arbete har bedrivits framgångsrikt och påverkan från försurning och episoder med höga halter av ozon har minskat. En fortsatt satsning är angelägen, särskilt för att minska den gränsöverskridande påverkan av partiklar och ozon eftersom dessa ämnen enligt prognosen ger miljö- och hälsopåverkan även år 2020. 

• I enlighet med riksdagens beslut har ett nytt delmål för marknära ozon till skydd av växtligheten utvecklats. Det nya delmålet innebär att till år 2015 ska ozonhalten under växtsäsongen uppnå en acceptabel exponering för att undvika skador på växtligheten, d.v.s. värdet på AOT40 under april – september ska underskrida 20 000 μg m-3 timmar. Värdet ska räknas som ett medelvärde över de senaste fem åren. 
• Socialstyrelsen har föreslagit att ett nytt delmål till skydd av barns hälsa bör utredas. Hur ett sådant delmål skulle kunna utformas diskuteras i föreliggande rapport. Den exakta utformningen av det delmålet och konsekvenserna kommer att behöva utredas ytterligare. 
• Delmål 1 Svaveldioxid klaras och föreslås utgå som delmål, men ska fortsatt följas upp eftersom svaveldioxid är en bra indikator för vissa utsläppskällor. 
• Delmål 2 för kvävedioxid behålls, men omformuleras för att fortsatt gälla även efter 2010. När delmålet till 2010 beslutades av riksdagen 2001 var ambitionsnivån hög men fullt realistisk. Nödvändiga åtgärder för att nå delmålet har ej genomförts. Nytt vetenskapligt underlag för att skärpa delmålet har inte framkommit vid den värdering som nyligen genomförts av WHO. Att enbart flytta fram årtalet för delmålet fördröjer genomförande av nödvändiga åtgärder ytterligare och därför behålls målåret. De halter som delmålet anger ska underskridas även efter år 2010 
• Delmål 3 för marknära ozon till skydd för människors hälsa skärps från 120 till 100 μg/m3 som maximalt 8-timmarsmedelvärde i linje med ny kunskap om hälsoriskerna med ozon. För att det ska vara realistiskt att uppnå delmålet till 2015 föreslås att riktvärdet får överskridas 35 dagar per år. 
• Delmål 4 för utsläpp av flyktiga organiska ämnen, NMVOC, revideras i linje med Sveriges åtagande i nytt takdirektiv för begränsning av utsläpp inom EU. År 2020 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) i Sverige ha minskat till ett målvärde i spannet 90 000 – 140 000 ton per år. Ett definitivt målvärde ska vara i linje med Sveriges åtagande i ett nytt takdirektiv för utsläppsbegränsningar inom EU.
• Delmål 5 för partiklar föreslås bli uppdaterat till 2015 i enlighet med de värden som föreslås av WHO i Air Quality Guidelines. Vi föreslår värdena 30 μg/m3 som dygnsmedelvärde av PM10 (90-percentil) och 10 μg/m3 som årsmedelvärde av PM2,5, vilket motsvarar ca 18 μg/m3 PM10. Vidare utredningar behövs för att säkerställa realismen i att uppnå målet till 2015, effekt av föreslagna åtgärder och behov av ytterligare åtgärder.