Detta åtgärdsprogram beskriver den enligt rödlistan sårbara (VU) flugan knubblårsbarkfluga (Solva marginata). Förutom en beskrivning av artens utseende och förväxlingsrisker görs en genomgång av artens biologi och ekologi, status och hotbild. Då arten hör hemma såväl i ädellövlandskap som i aspbiotoper föreslås en rad åtgärder för att säkra artens framtida existens i Sverige.Knubblårsbarkflugan förekommer i Sydeuropa från Turkiet till Spanien, i Centraleuropa och Västeuropa inklusive Storbritannien. Arten är i den svenska rödlistan klassad som sårbar (eng. vulnerable) (VU), men några uppgifter om populationsstorlek finns inte. Sverige är dess nordligaste förekomst och det första svenska fyndet gjordes 1920 i Skåne län. Någon kännedom om populationsstorlek finns dock inte.Övervägande fakta talar för att knubblårsbarkflugan är en sydlig, värmekrävande art med en sen invandring i Sverige och pågående spridning. Någon tillbakagång av arten i Sverige kan inte beskrivas men artens framtid är ändå inte säkrad här. Detta beror på dess mycket specifika habitatkrav med döende eller nyligen döda, kraftigt solexponerade och mycket grova stammar eller lågor av ädellövträd eller asp (Populus tremula). Flugans expansion i Sydsverige sammanfaller i tid med almsjukans spridning, vilken i ett kort perspektiv sannolikt har gynnat arten genom den stora mängd färsk dödved som på detta sätt alstrats. På längre sikt kan almsjukan i stället hota knubblårsbarkflugans förekomst, åtminstone lokalt, genom almens avdöende. I södra Sverige har flugan och dess larver observerats på framför allt alm (Ulmus glabra), men i övriga Europa på en rad olika lövträd, särskilt poppel (Populus spp.). I Mellansverige har alla observationer gjorts på asp. Biotopen tycks vara av underordnad betydelse; sålunda accepterar flugan ädellövskogar, urbana parkmiljöer, blandskog med aspinslag, trädbevuxna hagmarker och urskogsartade aspbestånd. Den svenska utbredningen ter sig i dagsläget splittrad men kan vara ett uttryck för bristande kunskap. Behovet av inventeringar av lämpliga biotoper inom knubblårsflugans idag kända, fragmentariska utbredningsområde är stort. Hoten mot flugans bevarande som svensk art är bristen på grova lövträd i form av nydöda stammar eller färska lågor. Aktiva substratskapande åtgärder föreslås för både ädellöv och asp. Dessa bedöms kunna få stora effekter på knubblårsbarkflugans populationer och utbredning såväl som på en lång rad andra organismer med samma substrat- eller biotopkrav. Åtgärder i sydligaste Sverige som haft en överraskande snabb effekt med talrika nya fynd av flugan är anläggandet av faunadepåer (veddeponier) i urbana miljöer.För ovanstående åtgärder är informationsbehovet om naturvårdande skötsel såväl inom naturvård som inom skogsbruk och parkvård mycket stort. Programmet föreslår omfattande utbildningsinsatser inom alla dessa verksamhetsområden. Kostnaderna för detta åtgärdsprogram uppskattas till 271 000 kronor.