Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Oavsiktligt bildade ämnens hälsooch miljöegenskaper: En kunskapsöversikt
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är en systematisk genomgång av kunskapsläget gällande hälso- och miljörisker med oavsiktligt bildade organiska ämnen. De ämnen som rapporten täcker är polycykliska aromatiska ämnen (PAC) såsom polycykliska aromatiska kolväten (PAH), kväve-, svavel- och syreheterocykler, nitro-PAH, oxy-PAH och klorerade och bromerade organiska ämnen såsom polyklorerade dibensodioxiner och –furaner (PCDD/PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade naftalener (PCN), polyklorerade dibensotiofener (PCDT) och dibensotiantrener (PCTA), klorbenser (CB), klorfenoler (CP), polyklorerade fenoxyfenoler (PCPP), polyklorerade difenyletrar (PCDE), alkylerade aromatiska klorerade ämnen samt polybromerade dibensodioxiner och –furaner (PBDD/PBDF). Källor till oavsiktliga ämnen är främst förbränningsprocesser (sopförbränning, småskalig husbehovseldning, avgaser från trafik särskilt dieselfordon), högtemperaturprocesser (metallindustri t ex) och kemisk industri. Bildningen av oavsiktligt bildade ämnen i förbränningsprocesser sker troligtvis genom likartade mekanismer för de flesta ämnesgrupperna. Bildningen gynnas av dåliga förbränningsbetingelser med ojämn temperatur och syretillförsel, vilket leder till små oförbrända kolvätestrukturer som kan slå sig samman till större molekyler. I stort sätt är alla oavsiktliga ämnen som diskuteras i denna rapport hydrofoba, har låg flyktighet och är persistenta. Detta gör att de främst fördelar sig i miljön till partiklar i luften, jord och sediment. För de ämnen där experimentell data saknas (PCDT, PCTA, PCPP, PCDE) kan man anta att även dessa besitter liknande egenskaper. Även om flyktigheten är låg, har alla dessa ämnen benägenheten att transporteras långväga med luften antingen i gasfas eller på partiklar. De skillnader som finns i dessa egenskaper skiljer sig bara i graden både inom ämnesgrupper och mellan ämnesgrupper, t ex PCB med få klor är lite mindre hydrofob än PCB med fler klor. Man kan dela upp de oavsiktliga ämnen grovt i fyra grupper baserat på om de är plana polycykliska (flera bensenringar) molekyler med eller utan halogen (klor eller brom), plana halogenerade monocykliska (1 bensenring) molekyler eller icke plana halogenerade molekyler. Akvatiska organismer kommer i huvudsak att exponeras för oavsiktligt bildade ämnen via födan och via sediment, men kan även exponeras via vattenfasen beroende på ämnets vattenlöslighet. Terrestra organsimer exponeras främst via födan och den mark/jord de lever på/i. Exponering kan även ske via luften för mer flyktiga ämnen. Flertalet av de oavsiktligt bildade ämnen är mycket motståndskraftiga mot naturliga nedbrytningsprocesser, vilket gör dem stabila och långlivade. Låg löslighet i vatten och hög löslighet i fett är egenskaper som medför att flera av dessa ämnen (PAH, PCDD/F, PCB, PCN och några av klorbensenerna) har tendens att bioackumuleras i olika organismer. För övriga ämnen (heterocykler, nitro-PAH, oxy-PAH, klorbensener, PCDT, PCTA, klorfenoler, PCPP, PCDE, alkylerade aromater och PBDD/F) saknas data, även om det utifrån deras egenskaper i flera fall kan antas att de bioackumuleras. Flertalet av de ämnen som bioackumuleras har även egenskaper som gör att de biomagnifieras i näringskedjorna, vilket gör att toppredatorer är mera utsatta än organismer längre ned i näringskedjan. Ett undanag utgör PAH:er där däggdjur inkl människa, fåglar och fiskar har effektiva system som kan biotransformera PAH:er, vilket resulterar i att halterna av PAH:er oftast är högre hos ryggradslösa organismer längre ned i näringskedjan. För fisk och fågel från Östersjöområdet, sjunker halter av PCB och HCB, medan för PCDD/F har nedgången avstannat. För övriga ämnen (PAH, heterocykler, nitro-PAH, oxy-PAH, PCN, klorbensener, PCDT, PCTA, PCPP, PCDE, alkylerade aromater och PBDD/F) som utreds i denna rapport saknas tidstrender. Halterna av PAH, PCB, PCDD/F och HCB i sediment och/eller fisk är högre i egentliga Östersjön jämfört med angränsande havsområden. För människa sjunker halterna av PCDD/F, PCB, HCB och PCN. För övriga ämnen saknas tidstrender. Sammanfattningsvis är kunskapsluckorna för dessa ämnen stora angående belastning och tidstrender. De ämnen som är plana aromatiska ämnen – PAH, dioxinlika PCB, PCN, PCDT, PCTA, PCDE och bromerade dioxiner - har visat sig ha ”dioxinlika” effekter, och kan t ex binda till Ah-receptorn. Många av de halogenerade ämnen är även reproduktionstoxiska, utvecklingstoxiska, hormonstörande och immunotoxiska, alla egenskaper som förknippas med deras förmåga att binda till Ah-receptorn. På grund av deras reaktivitet är PAC genotoxiska, mutagena och vissa är kända cancerogena ämnen. Som framgår av denna sammanfattning, saknas mycket data för flera oavsiktligt bildade ämnen som behandlas i denna rapport och därmed ett mycket stort behov av mer kunskap. Det är viktigt att förbättra kunskapsunderlaget om utsläppsmängderna och att säkerställa källorna för oavsiktligt bildade ämnen. Det behövs data om exponeringssituation för människor för PAH, heterocykler, nitroPAH och oxy-PAH från luft, t ex från högtrafik områden och där vedeldning förekommer i stor utsträckning. Högsta prioritet är att ta reda på halterna i luften av nitro-PAH och heterocykler p.g.a. deras genotoxicitet. För att bedöma exponeringssituationen för ej studerade klor/bromaromater i miljön behöver man data om halter av dessa ämnen i främst sediment, sedimentlevande biota och strömming/sill. För att bedöma exponeringssituationen för ej studerade klor/bromaromater i människa behöver man data om halter i människa (blod/mjölk) och halter i miljön (strömming) eftersom strömming kan vara en representant för intag via föda. P.g.a. deras toxicitet och potentiellt ökande betydelse i framtiden, är bromdioxiner/furaner en prioriterad ämnesgrupp. Där man finner att en exponeringssituation finns för miljön och/eller människa, bör man prioritera studier av dessa ämnens effekter. För levande organismer i miljön, bör kroniska effekter på reproduktion, utveckling, immunsystem, och hormonsystem prioriteras. För människor, bör studier om hur väl dessa ämnen binder till Ah-receptorn och ämnenas genotoxicitet prioriteras. Där man finner att både en exponeringssituation existerar och där halter kan befaras vara problematiska i miljön och/eller människa, nu eller i framtiden, bör man påbörja tidstrendsstudier. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2007. , p. 138
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5736
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9752ISBN: 91-620-5736-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9752DiVA, id: diva2:1630105
Available from: 2022-01-19 Created: 2022-01-19 Last updated: 2022-01-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1871 kB)580 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1871 kBChecksum SHA-512
e0fe08c6e01cb43e3d3050a3d67d179756c5baf3355b86e7359ca41edabf2ccf936f151b455c9c4e059141f108cfaf4afaec203bbca7213aef9277ce0b8a1b80
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 594 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 73 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf