Samtliga arter i detta åtgärdsprogram är starkt knutna till näringsfattigahedar med hårginst, som både historiskt och idag har tyngdpunkten i sinutbredning i landet i södra Halland och angränsande delar av Skåne och Småland.De aktuella arterna är:Nålginst Genista anglica EN, tysk ginst Genista germanica CR, ginstplattmalAgonopterix atomella EN, rödtonad harrismätare Chesias rufata EN,ginstsäckmal Coleophora genistae CR, brun ginststävmal Mirificarma lentiginosellaCR, ginstguldmal Phyllonorycter staintoniella CR, fri stävmal Prolitasolutella VU, daggig ginstmätare Pseudoterpna pruinata CR, ginsthedkorthuvudmalScythris crypta EN, ginstpalpmal Synvopacma suecicella CR, senginstbackmätare Scotopteryx luridata EN och gulstreckad backmätare Scotopteryxmucronata CR.Ginsthedarna hade tidigare mycket stor utbredning i nämnda trakter, menär numera starkt fragmenterade med små men fortfarande talrika rester kvar.Sannolikt återstår mindre än en procent av arealen ginsthed jämfört med för200 år sedan. Utvecklingen har varit likartad i övriga Västeuropa. Samtligaberörda arter har gått tillbaka starkt under 1900-talet och flertalet har baraenstaka kända aktuella lokaler kvar i landet. Arternas traditionella livsmiljöär betade och regelbundet brända utmarkshedar, men flera arter kan ävenförekomma i grustäkter och vägkanter och gynnas av en viss markstörning.Orsakerna till arternas tillbakagång är i första hand att beteshävd ochbränning har upphört på flertalet ginsthedar och att dessa har omvandlats tillskog eller åker. Samtidigt har hårginsten visat sig ha en mycket långlivad fröbank,som på kort tid kan etablera rika bestånd efter markstörning i exempelvisgrustäkter. Detta erbjuder en stor restaureringspotential som kan gynnaprogrammets fjärilar om ginstetableringen sker inom arternas spridningsområdeeller om utplantering av fjärilar görs.För att uppnå gynnsam bevarandestatus måste samtliga arter uppnåbetydligt större populationer än idag på flertalet kända lokaler och de måstedessutom finnas på fler lokaler. För att kunna nå detta långsiktiga mål behövsbättre kunskaper om arternas reproduktionsbiologi och miljökrav i övrigt,varför flera åtgärder för att förbättra kunskapsunderlaget föreslås i programmet.Därutöver föreslås en rad skötsel- och restaureringsåtgärder medmålsättningen att snarast möjligt förbättra situationen för arterna och möjliggöraspridning till nya lokaler på naturlig väg eller genom utsättningar.Den totala kostnaden för åtgärder finansierade av ÅGP-medel har uppskattatstill 1,5 miljoner kronor och därutöver tillkommer kostnader föråtgärder finansierade via bland annat jordbrukets miljöersättningar ochanslagen för vård av naturskyddade områden (vårdanslaget).