Detta åtgärdsprogram sammanfattar känd kunskap om taggig hjorttryffeloch innehåller ett antal rekommenderade åtgärder för att förbättra situationen för arten. Åtgärdsprogrammet är av vägledande karaktär och innebärinte ett juridiskt bindande aktionsprogram. Taggig hjorttryffel är i Sverige känd från fem lokaler. De finns på Gotland,på Järvafältet norr om Stockholm samt i Västergötland (Falbygden). Tre avdem är dokumenterade men det finns ytterligare två lokaler vars läge inte ärofficiella och som tills vidare utgör arbetsmaterial för forskningen. Arten är sällsynt i hela Europa och känd från ett 20-tal lokaler i Italien,Ungern, Frankrike, Schweiz, Tyskland, England, Danmark och Sverige. IDanmark är den inte rapporterad sedan 1871 och i Tyskland betraktas artensom utgången. Under en riksinventering 2005 besöktes 77 lokaler. Lokalernavaldes ut slumpvis i län med kalkrika jordar utifrån känd kunskap om områden med gammal hassel. På en av dem fanns taggig hjorttryffel – en ny lokalför arten. Den återfanns inte på någon av de tidigare kända lokalerna menfinns med stor sannolikhet kvar. Miljön var i båda fallen oförändrad ochexakta växtplatser är svåra att återfinna då svamparna växer långt nere i jorden. Taggig hjorttryffel bildar sannolikt mykorrhiza med hassel och fruktkroppar finns under markytan på ett djup ned till 10 cm. I likhet med mångaandra sällsynta tryfflar har arten höga krav på markens kvalitet och jordensfärg och struktur. Arten växer främst i ädellövskogar med gammal hassel påkalkrik, väldränerad mulljord ovanpå ett lager av sandig-moig, svalladmorän. Jorden är gråsvart – nästan svart och utan eller med bara svagt inslagav lera. Eftersom arten i princip saknar förmåga att spridas över längredistanser är den starkt beroende av hasselmiljöer med lång skoglig kontinuitet. Dess starkt splittrade utbredning i Europa antyder att den kan vara enrelikt från postglacial värmetid. Spridning inom en biotop kan ske genom attdaggmaskar via sitt tarmsystem för upp sporer till markytan, där de sedankan föras vidare med djur eller vattenrörelser. Även mindre djur som mössoch sorkar kan sprida fruktkropparna.Artens aktuella populationsstatus är något oklar. Den har uppmärksammats först på senare tid och före 1978 var den helt okänd i Sverige. De senaste 30 årens sökande av tryfflar har dock bara resulterat i fem fynd. Arten harhöga biotopkrav och i områden där den finns har det troligtvis vuxit hassel itusentals år. Det finns ett mörkertal av okänd storlek för artens population,eftersom vi inte vet hur frekvent arten bildar fruktkroppar på sina lokaler. Taggig hjorttryffel har under 1900-talet missgynnats av att många ädellövskogar omförts till barrskog. Under de senaste decennierna kan den däremot ha dragit fördel av att lövskogarna blivit tätare, att successionerna fråntidigare ängs- och hagmarksstadier gått in i en naturskogsfas. Nutida hot äravverkning och restaurering för betesdrift men på längre sikt kan markförändringar till följd av försurning och ökat kvävenedfall bli ett än större hot. Klimatförändringar som leder till varmare årsklimat skulle kunna gynnaarten eftersom ädellövskogen som naturtyp är något värmekrävande. Taggig hjorttryffel är klassad som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan 2005 (Gärdenfors 2005) enbart på grund av sin ringa populationsstorlek.Arten har idag ett mycket svagt skydd och av de fem lokaler där svampenförekommer är bara Hansta (Stockholms län) skyddad som naturreservat.För att klarlägga artens status i Sverige idag bör ytterligare inventeringargenomföras, främst på Gotland men också i andra kalkrika områden medlövskog i Syd- och Mellansverige. I Hansta naturreservat bör en översyn och eventuell revidering ske avbefintlig skötselplan så att den taggiga hjorttryffelns livskrav tillgodoses.Oskyddade områden med kända förekomster av taggig hjorttryffel bör ges ettlångsiktigt skydd. Uppföljande inventeringar på kända lokaler bör ske löpande vart 10:e år och utföras av mykologiskt kunniga personer som vid behovutbildats i ekologisk sökteknik av hypogeiska svampar. Eftersom taggig hjorttryffel och många andra hypogeiska svampar är sällsynta och/eller rödlistade i många europeiska länder bör kunskaper om tryfflar i ädellövskog utbytas på ett internationellt plan, varför åtgärdsprogrammet bör översättas till engelska och distribueras till forskare och myndigheteri berörda länder. Kostnaden för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår till 193 000 SEK.