Innehållet i detta åtgärdsprogram är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2007-2011. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas. I Sverige häckar skräntärnan dels i några få stora kolonier, dels i ensamma par längs Östersjöns kuster och i skärgårdar med stora utbredningsluckor från Skåne till Norrbotten. Internationellt har skräntärnan en vidsträckt utbredning med förekomster på alla kontinenter utom Sydamerika och Antarktis. Världspopulationen uppskattas till cirka 50 000 par. Det finns både stationära och flyttande bestånd. Den svenska populationen ingår i Östersjöbeståndet på 1 700 par och uppskattades 2005 till omkring 600 par.  Skräntärnan är en flyttfågel som vistas i vårt land mellan april och september. I början av 1970-talet häckade omkring 1 000 par i Sverige av totalt 2 400 par i Östersjön. Sedan den nordamerikanska minken etablerat sig i många häckningsområden har antalet kolonier och därmed beståndet minskat och en viss stabilisering skett till dagens nivå. Eftersom allt fler tärnor koncentrerats till några få platser har skräntärnans sårbarhet ökat starkt under senare år. En tredjedel av hela det svenska beståndet häckar idag på ett enda litet skär i norra Uppland.Ända sedan 1970-talet har studier av det häckande beståndet skett över hela landet bland annat i ett projekt med identifiering av enskilda individer i kolonierna i avsikt att få en uppfattning om ålders- och spridningsmönster. Den svenska populationen har sedan 1984 övervakats i ett gemensamt projekt mellan Sveriges Ornitologiska Förening och Världsnaturfonden. Förändringarna i populationsstorlek och häckningsframgång har studerats med hjälp av många ideellt arbetande ringmärkare. Tack vare dessa grundläggande studier finns nu ett bra underlag till detta åtgärdsprogram. Alla kolonier utom två är belägna i fågelskyddsområden med tillträdesförbud under häckningstiden. Den viktigaste åtgärden för att skydda skräntärnorna är att hålla områden kring de 7 aktuella kolonierna minkfria genom systematisk jakt på mink. En utökad kontroll av de viktigaste häckplatserna med fyra årliga besök under häckningsperioden enligt en fastställd plan är också nödvändig.Häckningsframgången hos ett antal ensamhäckande skräntärnor i norra delen av Stockholms skärgård studeras redan nu i samarbete med Skärgårdsstiftelsen (Projekt Levande Skärgårdsnatur). Detta arbete kommer att fortsätta som en del av åtgärdsprogrammet.Skräntärnorna drabbas då och då av svåra störningar i reproduktionen. Insamling av material till SVA och Miljögiftsgruppen (Naturhistoriska riksmuseet) bör ingå i programmet för en uppdatering av kunskapen om vilka sjukdomar som periodvis drabbar fåglarna.Många av koloniöarna står numera tomma. Inspektion av dessa koloniöar bör ske för eventuell återställning i avsikt att åter göra dem attraktiva. Med hjälp av attrapper och bandspelare kan man enligt amerikanska erfarenheter locka tärnorna till nya häckplatser. Innan detta sker måste man dock förvissa sig om att det inte finns mink i området.Eftersom Östersjöns skräntärnor tillhör ett gemensamt bestånd som delas av de fyra Östersjöländerna står ett gemensamt nordeuropeiskt åtgärdsprogram för arten högt på önskelistan. Med ett sådant program skulle vi också få en mycket bättre kontroll av det häckande beståndet.Kostnaderna för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår för femårsperioden 2007-2011 till 1 265 000 kronor.