Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Åtgärdsprogramför skräntärna 2007–2011: (Hydroprogne caspia)
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Innehållet i detta åtgärdsprogram är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2007-2011. Därefter bör vidtagna åtgärder följas upp, resultaten värderas och programmet omprövas. I Sverige häckar skräntärnan dels i några få stora kolonier, dels i ensamma par längs Östersjöns kuster och i skärgårdar med stora utbredningsluckor från Skåne till Norrbotten. Internationellt har skräntärnan en vidsträckt utbredning med förekomster på alla kontinenter utom Sydamerika och Antarktis. Världspopulationen uppskattas till cirka 50 000 par. Det finns både stationära och flyttande bestånd. Den svenska populationen ingår i Östersjöbeståndet på 1 700 par och uppskattades 2005 till omkring 600 par.  Skräntärnan är en flyttfågel som vistas i vårt land mellan april och september. I början av 1970-talet häckade omkring 1 000 par i Sverige av totalt 2 400 par i Östersjön. Sedan den nordamerikanska minken etablerat sig i många häckningsområden har antalet kolonier och därmed beståndet minskat och en viss stabilisering skett till dagens nivå. Eftersom allt fler tärnor koncentrerats till några få platser har skräntärnans sårbarhet ökat starkt under senare år. En tredjedel av hela det svenska beståndet häckar idag på ett enda litet skär i norra Uppland.Ända sedan 1970-talet har studier av det häckande beståndet skett över hela landet bland annat i ett projekt med identifiering av enskilda individer i kolonierna i avsikt att få en uppfattning om ålders- och spridningsmönster. Den svenska populationen har sedan 1984 övervakats i ett gemensamt projekt mellan Sveriges Ornitologiska Förening och Världsnaturfonden. Förändringarna i populationsstorlek och häckningsframgång har studerats med hjälp av många ideellt arbetande ringmärkare. Tack vare dessa grundläggande studier finns nu ett bra underlag till detta åtgärdsprogram. Alla kolonier utom två är belägna i fågelskyddsområden med tillträdesförbud under häckningstiden. Den viktigaste åtgärden för att skydda skräntärnorna är att hålla områden kring de 7 aktuella kolonierna minkfria genom systematisk jakt på mink. En utökad kontroll av de viktigaste häckplatserna med fyra årliga besök under häckningsperioden enligt en fastställd plan är också nödvändig.Häckningsframgången hos ett antal ensamhäckande skräntärnor i norra delen av Stockholms skärgård studeras redan nu i samarbete med Skärgårdsstiftelsen (Projekt Levande Skärgårdsnatur). Detta arbete kommer att fortsätta som en del av åtgärdsprogrammet.Skräntärnorna drabbas då och då av svåra störningar i reproduktionen. Insamling av material till SVA och Miljögiftsgruppen (Naturhistoriska riksmuseet) bör ingå i programmet för en uppdatering av kunskapen om vilka sjukdomar som periodvis drabbar fåglarna.Många av koloniöarna står numera tomma. Inspektion av dessa koloniöar bör ske för eventuell återställning i avsikt att åter göra dem attraktiva. Med hjälp av attrapper och bandspelare kan man enligt amerikanska erfarenheter locka tärnorna till nya häckplatser. Innan detta sker måste man dock förvissa sig om att det inte finns mink i området.Eftersom Östersjöns skräntärnor tillhör ett gemensamt bestånd som delas av de fyra Östersjöländerna står ett gemensamt nordeuropeiskt åtgärdsprogram för arten högt på önskelistan. Med ett sådant program skulle vi också få en mycket bättre kontroll av det häckande beståndet.Kostnaderna för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår för femårsperioden 2007-2011 till 1 265 000 kronor.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2007. , p. 56
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5702
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9715ISBN: 91-620-5702-2 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9715DiVA, id: diva2:1627233
Available from: 2022-01-13 Created: 2022-01-13 Last updated: 2022-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4661 kB)21 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4661 kBChecksum SHA-512
7963b9856c9d5f79973a0c5a314fba6b520bf930367b67907c3083439d316c1e10203a0dda10185a91c277137af9eaa084cf5514e2f8283f5871981c6bce9231
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 21 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 50 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf