Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utbyggd naturgas i Sverige: Hinder för inhemska energislag och klimatmålen?
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU. (International Institute for Industrial Environmental Economics, IIIEE)
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU. (International Institute for Industrial Environmental Economics, IIIEE)
Talloil AB.
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU. (International Institute for Industrial Environmental Economics, IIIEE)
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning En kraftig expansion av naturgasanvändningen har lyfts fram som en viktig och nödvändig komponent i det framtida svenska energisystemet. Mer sällan diskuteras emellertid om en ökad naturgasanvändning och en utbyggnad av naturgasnätet försvårar våra möjligheter att bryta beroendet av fossila bränslen och att uppnå långsiktiga klimatmål. Inte heller diskuteras en ökad naturgasanvändning som ett eventuellt hinder för utvecklingen av inhemska energislag såsom bioenergi. Syftet med denna rapport är att belysa följande frågor: • Är en naturgasutbyggnad i Sverige förenlig med långsiktiga klimatmål? • Vilka risker finns det att en ökad användning av naturgas leder till att en utbyggnad av biobränsleanvändningen minskar eller avstannar helt? • Finns synergieffekter mellan naturgas och biobränslen? • Vilken risk finns det för inlåsningseffekter om naturgasnätet byggs ut? • Vilka sysselsättningseffekter uppkommer i Sverige vid satsning på biobränslen eller naturgas? Resultatet av denna studie visar att en utbyggnad av naturgasen och naturgasnätet riskerar att leda till att bioenergi trängs undan. Att bioenergin trängs undan kan till stor del förklaras med tekniska, organisatoriska och sociala inlåsningseffekter. De tekniska inlåsningseffekterna baseras på de investeringar som görs i teknik avsedd för naturgas - teknik för att generera el och värme, teknik för distribution av naturgas, teknik för användning av naturgas etc. Dessa investeringar tränger undan investeringar i alternativ energiteknik, såsom bioenergiteknik. De tekniska inlåsningseffekterna är speciellt starka för just ledningsbundna energisystem såsom naturgas. De organisatoriska och sociala inlåsningseffekterna, där flertalet aktörer tar ställning för naturgasen och försvårar utbygganden av andra alternativ, kan också vara mycket starka. De organisatoriska och sociala inlåsningseffekterna kan byggas upp genom investeringar i teknik, kunskap, forskning mm men kan också intensifieras genom aktörernas olika nätverk. Att stödja en fortsatt utveckling och tillväxt av koldioxidneutrala alternativ, såsom bioenergin, samtidigt som stora investeringar görs i utbyggnad av gasnätet kan komma att kräva starka styrmedel. Sverige har idag två ledningsbundna system som kan användas för att distribuera el och värme genererad från bioenergi. En övergång från fossila bränslen till koldioxidneutrala alternativ har redan påbörjats i dessa system. Att parallellt bygga upp ett tredje ledningsbundet system kommer inte att gynna användningen av bioenergi. Naturgasledningarna kan i viss mån användas för att transportera biogas, men detta motiverar inte utbyggnad av naturgasnätet. Detta beror på att potentialen för biogas, främst på kort sikt, är begränsad. Därtill kommer att det finns många lokala marknader för biogas som vida överstiger potentialen att framställa biogas, inklusive lokala flottor av fordon (t ex. bussar) och lokal kraft- och värmeproduktion i små anläggningar. Inom vissa användningsområden, bland annat inom industrin, har naturgasen och andra energigaser relativa fördelar gentemot andra energikällor. Naturgasen kan anses ha vissa komparativa fördelar och därmed föranleda en efterfrågan. Tillförseln av naturgas behöver emellertid inte ske med en utbyggnad av naturgasnätet utan kan även fortsättningsvis ske med bibehållen infrastruktur och lokal användning av gasol samt eventuellt kompletteras med LNG (Liquefied Natural Gas). En bibehållen infrastruktur kommer att begränsa naturgasens inlåsningseffekter och möjliggöra en vidare utveckling av alternativa energikällor såsom biobränsle. En utbyggnad av naturgasen och naturgasnätet anses ofta ha ett värde även på längre sikt. Naturgasledningarna presenteras ofta som ett viktigt inslag för distribution av vätgas, men detta kan först komma att vara av intresse flera decennier framåt i tiden. En utbyggnad av naturgasledningarna måste därför främst ses som ämnat för att transportera naturgas. Naturgasen presenteras också som alternativet för att ersätta kärnkraften. I detta fall bör en utbyggnad av naturgasnätet diskuteras först då en avveckling är aktuell. Det är emellertid väsentligt att vänta med en sådan naturgasutbyggnad minst en tio-års period för att inte undergräva bioenergins fortsatta utveckling och tillväxt och därmed utnyttjandet av de fördelar som bioenergin bidrar till. Andra alternativ till kärnkraften, inklusive bioenergibaserad elproduktion, effektivare elanvändning, solenergi och vindenergi har också stora potentialer som måste beaktas och värderas. Om så visar sig nödvändigt kan naturgas för kraftproduktion tillföras till kustlägen via LNG eller ledning. EU och Sverige har satt tydliga mål för att begränsa klimatpåverkan. Temperaturhöjningarna på grund av utsläpp av klimatgaser skall vara mindre än 2 grader över den förindustriella nivån. Detta motsvarar en stabiliseringsnivå av klimatgaser i atmosfären omkring 450 ppm CO2 ekvivalenter, vilket i sin tur motsvarar ca 400 ppm CO2. Om man fördelar de möjliga globala utsläppen per capita jämt över jordens troliga befolkning 2050 motsvarar detta för Sveriges del 10 till 20 MtonCO2. En årlig användning av naturgas motsvarande 10 TWh, vilket är nivån för närvarande, innebär utsläpp av 2 MtonCO2 per år. En ökning till 50 TWh per år medför en total utsläppsnivå från naturgas i Sverige på 10 MtonCO2 per år. Detta motsvarar hälften av det totalt tillgängliga utrymmet 2050 vid en stabiliseringsnivå på 450 ppm CO2. Vid ett ambitiösare klimatmål innebär det att naturgasen tar nästan hela utrymmet i anspråk. En utbyggd naturgasanvändning till 100 TWh per år, vilket anges i studier på området, skulle ge utsläpp år 2050 med 20 MtonCO2 och inte lämna något utrymme för utsläpp från andra källor ens vid stabiliseringsnivån 450 ppm CO2. Andra aktiviteter i samhället såsom jordbruket och kolanvändning inom stålindustrin samt de transporter, förbränning i industrin samt bostäder och service som ej tillgodoses av bioenergi eller naturgas kommer också att göra anspråk på utrymmet för utsläpp av klimatgaser. Med en trolig tillgänglig total utsläppsram för Sverige år 2050 på 10-20 MtonCO2 per år förefaller det osannolikt att det är klokt att nu binda sig för stora kvantiteter naturgas i det svenska energisystemet. En utbyggnad av naturgasen skulle även leda till att arbetstillfällen går förlorade. En utbyggnad av bioenergin med 50 TWh per år uppskattades på 90-talet ge storleksordningen 15000 fler jobb i Sverige om den görs med bioenergi än om den görs med naturgas. Siffrorna inkluderar enbart jobbtillfällen vid bränsletillverkning. Dessa arbetstillfällen kommer i huvudsak utanför storstadsregionerna. Rationaliseringar kan förväntas reducera antalet nya arbetstillfällen jämfört med den här nämnda uppskattningen. Sammanfattningsvis visar denna studie att en en utbyggnad av naturgasnätet i Sverige sannolikt kommer att försvåra brytandet av beroendet av fossila bränslen. Att investera i en utbyggnad i naturgasnätet kan komma att leda till oönskade inlåsningseffekter. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2007. , p. 69
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5701
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9714ISBN: 91-620-5701-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9714DiVA, id: diva2:1627231
Available from: 2022-01-13 Created: 2022-01-13 Last updated: 2022-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(894 kB)63 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 894 kBChecksum SHA-512
38e389d60a931aca2b49e6fb7a583736ce9d36851b4d20f5bf5a04c4dd4a41fece448b453b8059b99c41c0879c9f0b3cfeb4fa73de0cc585c66da053a69baf82
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Lunds universitet, LU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 63 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 84 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf