Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Åtgärdsprogram för asknätfjäril2007–2011: (Euphydras maturna)
Responsible organisation
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Nominatformen av asknätfjäril Euphydryas maturna ssp maturna har minskat dramatiskt i hela Europa. Arten omfattas av EU’s Art- och livsmiljödirektiv. I Sverige är arten klassificerad som Starkt hotad (EN) i rödlistan 2005. Arten förekommer idag endast med två regionala populationer, i Stockholms län och i Örebro län, av en tidigare utbredning i Mellansverige som under 1950-talet omfattade 5‑6 län. Varje regional population befinner sig inom ca 100 km2, på ett 40-tal delområden. Målsättningen är att arten i framtiden ska ha livskraftiga populationer i båda dessa län och att återinvandring ska ske till Uppsala län samt att möjligheten till återetablering i ytterligare län ska utredas. Bevarandeinsatserna bör vara inriktade på att vidmakthålla/återskapa förutsättningar för en metapopulationsdynamik inom respektive regional population.Den nuvarande svenska populationen uppskattas till mindre än 2000 reproducerande individer ett genomsnittligt år. Målet är att populationen ska öka till 3000 reproducerande individer fram till 2015 och att det minst ska finnas 1000 individer i den minsta av dagens regionala populationer. För dessa två regionala populationer bör det då finnas ett nätverk av minst 10 från varandra något isolerade lokaler som ska bestå av flera mindre delområden med olika kvalitéer. Artens tillbakagång i Sverige beror i likhet med i övriga Europa på förändringar i markanvändningen, främst inom skogsbruket men också inom jordbruket. Äldre tiders skogsavverkningar skedde oftare som blädning eller mindre, kalhuggna arealer. Då skapades gläntor i en skala som gynnade asknätfjärilens krav på vindskydd och solexponering. De moderna traktavverkningarna skapar stora öppna arealer där gynnsamt vindskydd i bästa fall uppstår de sista åren innan igenväxningen gör området ogynnsamt genom för stark markbeskuggning. Markavattning och skyddsdikning har förstört och förstör fortfarande många områdens mosaik av fuktighetsförhållanden vilket gör att fjärilarna lämnar områdena under torrare somrar. De storskaliga avverkningarna gör att lämpliga successionsytor uppstår alltmer sällan inom avstånd som motsvarar fjärilarnas normala förflyttningsradie. Det leder till en minskad förmåga till ny-/återetablering på alltmer kortvariga livsmiljöer.Ett nytt allvarligt hot mot arten utgör askskottsjukan, en svampsjukdom av okänt ursprung som endast funnits i Sverige i ca 5 år. Denna leder ofta till att askträd och buskar dör efter några år. I asknätfjärilsmiljöer i Örebro län ökade mellan 2006 och 2008 andelen helt döda askar från 9 % till 20 % och andelen osmittade askar minskade från 37 % till 16 % av mer än 400 undersökta.Asknätfjäril är under sina sociala utvecklingsstadier under den första sommaren beroende av solexponerade och vindskyddade buskar och träd av ask och olvon, endast undantagsvis kan andra arter vara värdväxter. Larver med flerårig utveckling äter bara under några veckor på våren tills de är redo att förpuppas och fjärilar kläcker efter ett par veckor i juni. Larver som inte fullbordat tillväxten förblir i diapaus under 11 månader. De är under denna period mycket känsliga för uttorkning vilket efter extremt torra somrar visat sig som kraftig minskning och utdöende av lokala populationer på områden utan framträngande markvatten. Utvecklingsstrategin med avkomman från en larvkull utspridda över 1-4 års livscykel påverkas inte av den rådande väderleken (antalet soltimmar) utan är genetiskt betingad. Strategin förhindrar att arten dör ut efter somrar med så få soltimmar och låga medeltemperaturer att larverna inte hinner tillväxa till rätt övervintringsstadium före lövfällningen. Detta sker i Örebro län i snitt vart fjärde år. I samma län förändrades andelen med tvåårig livscykel till den dominerande efter tre påföljande år med sommartorka. Tidigare var treårig livscykel tydligt dominerande i uppfödningar trots ökande dödlighetsfaktorer under en så lång period. Andelen med fyraårig livscykel var då nästan lika stor som andelen med tvåårig livscykel. Brackstekeln Cotesia acuminata är den huvudsakliga predatorn. Denna parasitstekelart har ingen annan värdart i Sverige och Europa, möjligen med undantag av en närbesläktad art på lägre nivåer i Alperna. Det kan förväntas att den har haft ett betydande inflytande över den evolutionära utvecklingen av asknätfjäril. Dess populationsdynamik indikerar att den kan ha ett selektivt inflytande som yttrar sig så att larver med flerårig livscykel gynnas. Solitära larver efter första övervintringen intar sin föda främst under en period då ännu få parasitsteklar hunnit kläcka.De åtgärder som vidtagits för att skydda asknätfjäril är att dess främsta förekomstområden omfattas av Natura 2000. Stockholms och Örebro län har vardera utvalt fyra områden. Därutöver har Skogsstyrelsen säkrat sju ytor via naturvårdsavtal i Örebro län. Skötseln består i att vidmakthålla öppna föryngringsytor i skogen där ask och olvon gynnas. I respektive län omfattas idag 50 % av populationerna av åtaganden för skydd som planeras eller redan genomförts.Kostnaden för att fullfölja bevarandearbetet av asknätfjäril under perioden 2007-2011 är 1 030 000 kr. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , p. 56
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5858
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9674ISBN: 978-91-620-5858-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9674DiVA, id: diva2:1623538
Available from: 2021-12-29 Created: 2021-12-29 Last updated: 2021-12-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(538 kB)22 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 538 kBChecksum SHA-512
681540bb895bd1edd659f475a11100e9495f30436957e8b73b1a7f3ab02fda2868a93201d28af5310ba961408ad21456530c0be8fd8d35767b1e29bcc19e4362
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 22 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 35 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf