Syftet med denna studie var att undersöka eventuella förändringar av beteende och aktivitetsmönster hos marin sedimentlevande fauna under påverkan av lågfrekvent ljud. För att kunna studera ljudets påverkan genomfördes kontrollerade ljudexperiment vid Kristinebergs Marina Forskningsstation i Fiskebäckskil.
Försöken utfördes med hjälp av en tongenerator och vibratorer. Med denna utrustning alstrades tre olika frekvenser: 61, 178 och 721 Hz med ett medelljudtryck kring 99 dB re 1 μPa. Val av frekvenser baserades på mätningar av ljudprofilen vid Utgrundens vindpark i Kalmarsund (Ingemanson Technology, 2003) för att återskapa så realistiska förhållanden som möjligt. För att kvantifiera ljudexponeringen gjordes mätningar av såväl ljudtryck som acceleration av vattenpartiklarna i försökstankarna.
Totalt studerades fyra olika mjukbottenassocierade arter: limfjordsmussla (Abra nitida), ormstjärna (Amphiura filiformis), sandräka (Crangon crangon) och juvenil (ung) rödspotta (Pleuronectes platessa). För limfjordsmussla studerades först nedgrävningshastighet, därefter dokumenterades dess grävaktivitet i ytsedimentet under 96 timmar. Vid försök med Amphiura filiformis observerades antal aktiva armar som användes för att samla in föda, detta omedelbart efter att ljudet satts igång och därefter under 72 timmar. När sandräka exponerades för ljud noterades antal byten som konsumerades under det första dygnet samt efter 4 dygn. Försöket med juvenil rödspotta utgjordes av ett kort pilotförsök där rödspottorna exponerades för ljud under 15 minuter. Under exponeringen observerades simaktivitet och nedgrävningsaktivitet och efter de inledande 15 minuterna noterades antal gällockrörelser (respiration) under en minut för varje individ.
Studien visade att grävaktiviteten hos limfjordsmussla ökade i jämförelse med kontrollgruppen under exponering av ljud vid frekvensen 178 Hz efter 24 timmar. Grävaktiviteten återgick dock till det normala redan efter 48 h exponering då skillnaden inte längre var signifikant skiljd från kontrollgruppen. Beteendet kan tolkas som en respons på det introducerade ljudet samt att en tillvänjning till ljudet förekom. Det gick även att utläsa en trend mot ökad aktivitet vid exponering av 61 Hz vid sista avläsningstillfället efter 96 timmar. Inga effekter på aktivitet eller beteende av födoinsamling och konsumtion av byten kunde påvisas för ormstjärnor och sandräkor i denna studie. Pilotförsöken med rödspotta visade på en initialt ökad respiration för juvenil rödspotta exponerad för ljud med frekvensen 178 Hz. Här kunde också en trend mot ökad respiration påvisas vid frekvensen 61 Hz. Effekterna hos juvenil rödspotta över en längre tid har dock inte studerats.
Sammanfattningsvis visade studien att frekvenser vid 178 Hz tycks kunna påverka en viss del av den mjukbottenassocierade faunan vid ljudtryck omkring 99 dB re 1 μPa och med en maximal partikelacceleration på 0,29 – 1,28 ms-2.Huruvida dessa förändringar är allmänna mönster eller specifikt för särskilda arter är i nuläget inte klarlagt.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , p. 97