Detta program omfattar tre skalbaggar som lever i döda björkar och vars kända förekomster främst finns i lövrika landskap i Norrlands inland (men ej i fjällnära skog). Arterna har till stora delar försvunnit från södra halvan av Sverige. Nordlig blombock förekommer dock ännu i norra Uppland och djupsvart brunbagge i Skåne. Dessa två arter är mycket lokala och enskilda populationer är troligen mycket hotade. Den tredje arten, större svartbagge, är ännu ganska vitt utbredd i våra två nordligaste län, men minskar fortsatt i södra Norrland. Sverige hyser tillsammans med Finland sannolikt huvuddelen av dessa tre arters populationer i Europa, exklusive Ryssland.Samtliga arter är beroende av lövrika skogar med en hög täthet av döda björkar. De är störningsgynnade genom att de kräver eller är starkt gynnade av solexponering. Den djupsvarta brunbaggen kan dock även utvecklas i slutna bestånd. Samtliga utvecklas gärna i brända träd. Två av arterna utvecklas främst i grov stående ved, medan den större svartbaggen utvecklas i såväl klen som grov främst liggande ved.Dessa och många andra arter missgynnas av att stora lövträdsrika bestånd rika på död ved minskat i landet, främst till följd av skogsbruk. Dessutom har de stora skogsbränder, som troligen var viktiga för att skapa lövrika bestånd, sedan länge upphört. Idag är enskilda populationer av djupsvart brunbagge och nordlig blombock isolerade från varandra. I många förekomstområden torde miljöns kvalitet fortsatt minska både genom att skogsbruk aktivt eliminerar lövträd och att en naturlig succession inte sällan fortgår mot en allt tätare och mer grandominerad skog. Den större svartbaggen kan i vissa fall gynnas av kalhyggesbruk genom att den även kan utnyttja avverkningsavfall. I de delar av Norrland där lövinslaget är som störst, dvs. delar av Västerbotten och Norrbotten, är arten idag ej ovanlig.Inventeringar av någon av åtgärdsprogrammets arter föreslås i samtliga ingående län, dock med störst insats i de nordligaste länen. Här är kunskapen sämst, samtidigt som dessa med största sannolikhet hyser de mest skyddsvärda förekomsterna av arterna. För djupsvart brunbagge föreslås en riktad inventering för att bättre förstå dess miljökrav, särskilt med avseende på beskuggning.Lövets förekomst i den boreala skogen är i hög grad dynamiskt vilket gör att ett landskapstänkande är utomordentligt viktigt om lövskogens arter ska kunna bevaras effektivt. För att gynna lövträdsberoende arter på lång sikt bör olika aktörers naturvårdsåtgärder samordnas i avgränsade lövrika landskap, s k värdetrakter. Värdetrakter som fokuserar på lövträd bör ännu hysa förekomster av lövträdsberoende arter inkl. någon av åtgärdsprogrammets arter, samt innehålla både unga och äldre lövrika bestånd. De inventeringar av åtgärdsprogrammets arter som här föreslås är en viktig del i detta arbete, då deras förekomster med största sannolikhet indikerar generellt höga naturvärden knutna till boreal lövskog. Inventeringen kommer därigenom att leda till utpekande av värdetrakter till vilka aktörer kan prioritera sina insatser för gynnandet av programmets arter. 

 I  utpekade värdetrakter bör skogsbrukets naturvårdsåtgärder särskilt inriktas på att gynna naturvärden knutna till lövträd samt bedrivas i större omfattning än vad som normalt anges i tex. skogsbruksstandarder. Viktiga åtgärder i skogsbruket är tex. frivilliga avsättningar av lövrika områden, ökad hänsyn till lövets förekomst vid normala skogsbruksåtgärder, samt särskilda skötselåtgärder för att gynna förekomst av lövträd och solexponerad död ved. Naturvårdsavtal kan vara ett särskilt effektivt instrument för att temporärt bibehålla och skapa lämpliga miljöer i den brukade skogen. Skötsel i form av t ex naturvårdsbränning och selektiv avverkning, kan i många fall vara viktiga åtgärder för att förstärka naturvärden knutna till lövträd i syfte att skapa funktionella landskap. I såväl brukad skog som i avsatta områden har riktade åtgärder för att gynna lövträd redan genomförts i många områden. Kunskap om såväl utförande som hittillsvarande resultat bör sammanställas och utvärderas.Då lövförekomster i skogslandskapet är dynamiska föreslås att ett utvecklingsprojekt genomföras i två olika trakter på bolagsmark i norra Hälsingland. Syftet är att samla erfarenheter om hur trakter och skyddsvärda bestånd ska avgränsas och ges olika skötsel för att på lång sikt säkra tillgången av lämpliga utvecklingsmiljöer för arterna. De två trakterna är en mindre (ca 1000 ha) där fokus utgör djupsvart brunbagge och en större (ca 20000 ha) där fokus utgör större svartbagge. I båda landskapen är redan förekomsten av såväl skyddsvärda arter som lövrika bestånd relativt väl känd. Riktade inventeringar bör dock förstärka denna kunskap. I värdetrakterna beskrivs dagens förekomst av lövrika bestånd och för att kunna uppskatta en framtida förekomst (ca en normal avverkningscykel dvs. 100 år) modelleras tillgången på lövrik skog och död lövved utifrån tillgängliga beståndsdata. I denna modellering undersöks betydelsen av olika riktade åtgärder som tex. grangallringar, naturvårdsbränning och avsättningar. Studien görs i samråd med berörda markägare, och mynnar i förslag med genomförbara åtgärder. Ett informationsmaterial om projektet tas fram. Utvecklingsprojektet avser visa på betydelsen av långsiktig planering i tid och rum för programmets arter.Stora möjligheter finns till samordning med det kommande åtgärdsprogrammet ”Hotade arter på asp i Norrland” och till viss del även ”Skalbaggar på äldre asp”för de delar som rör nordlig blombock i Uppsala län. I många fall sammanfaller värdetrakter för arter på björk och asp, och rekommenderade åtgärder torde kunna samordnas i hög grad. Åtgärdsprogrammets totala kostnad mellan 2008 och 2012 är 1 775 000 kr.Publikationens status är ett vägledande men inte legalt bindande aktionsprogram.