1.1 Inledning Strävan mot ett hållbart samhälle är uttalad i svensk politik och den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling kommer till uttryck i de av riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmålen. Flera av dessa mål innehåller kvantifierade målsättningar i form av skyddad areal. Exempelvis anger delmål 1 till miljökvalitetsmålet Levande skogar att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från produktion till år 2010, utgående från situationen år 1998. Av denna areal ska 400 000 hektar utgöras av naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Miljömålsrådet bedömer att nio av de sexton miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå. Miljökvalitetsmålet Levande skogar, särskilt delmål 1, bedöms som mycket svårt eller inte möjligt att nå inom föreskriven tid. Orsakerna är flera men det handlar i huvudsak om otillräckliga medel i förhållande till prisutvecklingen på skogsmark samt i viss utsträckning om att personalresurserna är begränsade vad gäller genomförandet och förankringsarbetet. 1.2 Uppdraget För att öka måluppfyllelsen i miljömålsarbetet för flera miljökvalitetsmål och för att lyfta fram markägaren som part i arbetet, behöver således kompletterande arbetsmetoder utvecklas. Regeringen har därför uppdragit åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att föreslå komplement till befintliga arbetsmetoder för bevarande av naturvärden där markägarinitierade förslag och frivillighet utgör utgångspunkten i arbetet med skydd av naturvärden. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har, efter samråd med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter, organisationer och aktörer, gemensamt bedömt och föreslagit vilka delar av det finländska biodiversitetsprogrammet Metso som är lämpliga att introducera i Sverige som ett komplement till befintliga arbetsmetoder. Som utgångspunkt har gällt att den kompletterande metoden ska kunna tillämpas för flera olika naturtyper. Redovisningen innehåller en bedömning om det behövs någon form av försöksverksamhet kring de förslag som lämnas. Förslagen har bedömts och konsekvensanalyserats utifrån hur de bidrar till förbättrad måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Ytterligare en utgångspunkt har varit att metoderna också ska bidra till ett förbättrat samarbetsklimat mellan myndigheten och markägaren samt till att markägaren blir en mer aktiv part i miljömålsarbetet. 1.3 Rapporten Denna rapport innehåller en beskrivning av förhållanden i Finland respektive Sverige när det gäller skogs- och miljöpolitik samt skyddsarbetet i de båda länderna. Beskrivningen visar på såväl likheter som väsentliga skillnader. Därefter görs en genomgång av det finländska biodiversitetsprogrammet Metso med bedömningar, punkt för punkt, av lämpligheten att introducera metoden i Sverige. Nästan hälften av biodiversitetsprogrammet Metsos punkter, bl.a. Anbudstävlingar och Naturvärdeshandel, har bedömts vara intressanta att utveckla som kompletterande metoder i detta uppdrag. För de övriga bedöms motsvarigheten till Metso redan finnas i Sverige, alternativt att arbete pågår för att uppnå motsvarande innehåll. Med utgångspunkt från uppdraget och bedömningarna av Metso, övrig litteratur och erfarenhet har 14 förslag till åtgärder formulerats. De föreslagna åtgärderna bedöms och konsekvensanalyseras utifrån hur de bidrar till 1. förbättrad måluppfyllelse 2. förbättrad kostnadseffektivitet 3. förbättrat samarbetsklimat mellan myndigheten och markägaren 4. att markägaren blir en mer aktiv part i arbetet. Slutligen sammanfattas konsekvenserna av ett genomförande av förslagen, en ekonomisk utredning lämnas och hänvisning görs till andra utförda och pågående utredningar med nära anknytning till denna utredning. 1.3.1 Bedömning av Metso I Av punkterna i Metso I har åtta punkter bedömts intressanta, helt eller delvis, för svenska förhållanden. Flera av förslagen i kapitel 8 anknyter därför till en eller flera av dessa punkter. Beträffande åtta av de övriga punkterna bedöms det att Sveriges motsvarigheter idag väl uppfyller de krav som ställs, alternativt att arbete pågår för att motsvara de förväntningar som finns och de krav som ställs. 1.3.2 Överväganden och förslag Rapporten lämnar 14 förslag till åtgärder. Förslagen har kategoriserats efter deras huvudsakliga karaktär. KOMPLEMENT TILL BEFINTLIGA ARBETSMETODER - Anbudsförfarande - Skogssektorns deltagande i miljömålsarbetet - Samarbetsnätverk KOMPLETTERANDE AVTALSFORMER - Gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal - Fastighetsavtal EKONOMISKA FÖRBÄTTRINGAR FÖR MARKÄGAREN - Toleransavdraget avskaffas - Avskaffad realisationsvinstbeskattning - Skattefri ersättning vid naturvårdsavtal - Skötsel av skyddade områden STATEN SOM MARKÄGARE - Sveaskog AB, identifierade skyddsobjekt - Sveaskog AB, upplåtelse av mark vid försäljning - Sveaskog AB, objekt i myrskyddsplanen - Fastighetsverket och Fortifikationsverket - Sveaskog AB, ersättningsmark 1.3.3 Konsekvenser och slutsatser Förslagen innebär tillsammans att samtliga krav som ställts i uppdraget tillgodoses. Ett genomförande av förslagspaketet bedöms leda till en avlastning på erforderliga anslag med i storleksordningen 400 miljoner kronor per år, främst till följd av att betydande arealer för formellt skydd på Sveaskogs mark kan avräknas mot delmål 1 under Levande skogar. Utredningens huvudsakliga slutsatser är att: y svenskt skydd av värdefull natur kan utvecklas genom att ta till vara erfarenheter från de finländska biodiversitetsprogrammen, y en förbättrad måluppfyllelse och en förbättrad kostnadseffektivitet har varit svåra att förena med en ökad delaktighet hos markägaren, dvs. markägarengagemang är kostsamt samtidigt som det är nödvändigt för samarbete och måluppfyllelse, särskilt på längre sikt, samt y förslagen bedöms tillsammans leda till ökad måluppfyllelse, ökad kostnadseffektivitet, förbättrat samarbete mellan markägare och myndighet samt till att markägaren blir en mer aktiv part.