Syftet med projektet är att presentera en metodik för systematisk riskbedömning i ett långtidsperspektiv samt att utreda möjligheten att tillämpa detta på förorenade områden. Målgrupp för detta projekt är beslutsfattare och projektledare inom större sanerings- och efterbehandlingsprojekt, specialistutredare (konsulter), myndigheter och forskare. Rapporten innehåller en översikt över olika metoder för riskbedömningar som används i olika sammanhang, såsom felträdsanalys, händelseträdsanalys och interaktionsmatriser. Metodiken som används i detta projekt är interaktionsmatriser. Interaktionsmatriser bygger på en ingående beskrivning och dokumentation av olika parametrar, händelser och processer som beskriver hur det studerade systemet fungerar. Utvecklingen av en interaktionsmatris sker i flera steg och är en iterativ process, vilket innebär att återkoppling kan ske till tidigare arbetsmoment under arbetets gång. Huvudstegen i arbetet presenteras nedan: • Definition av syftet med analysen • Definition och avgränsning av det system som ska analyseras • Identifiering och beskrivning av huvudkomponenterna i systemet samt erforderliga parametrar (variabler) som beskriver huvudkomponenternas tillstånd • Identifiering och beskrivning av de processer, faktorer och händelser som styr systemets funktion (interaktioner) • Kvalitativ bedömning av betydelsen av olika processer (prioritering) • Identifiering och beskrivning av möjliga externa faktorer som påverkar systemets funktion • Urval och beskrivning av scenarier Huvudkomponenterna ska tillsammans bygga upp det studerade systemet i tillräcklig detaljeringsgrad för att syftet med analysen ska kunna uppfyllas. Huvudkomponenterna kan ofta väljas som fysiskt urskiljbara enheter av ett system, exempelvis kan tre huvudkomponenter i en sjö vara vattenmassa, sediment och biota. Interaktionerna beskriver detaljerat hur växelverkan kan ske mellan olika delar av det studerade systemet. Dessa beskrivningar måste, för att vara användbara i bedömningar av ett längre tidsperspektiv, vara baserade på en grundläggande mekanistisk processförståelse. Då interaktionerna är av generisk karaktär görs därefter en bedömning av de olika interaktionernas betydelse för det studerade systemet utgående från studiens syfte. De interaktioner som bedöms viktiga ges hög prioritering medan oviktiga interaktioner försummas i det vidare arbetet. Prioriteringen kan därmed sägas vara en specifik anpassning av metodiken för det studerade systemet. En vanlig metod är att välja ut ett referenstillstånd som beskrivs ingående, ett så kallat basscenario. Jämförelser kan sedan göras med detta basscenario då förändringar och störningar i systemet introduceras för att studera olika scenarier. 

 I denna utredning har en databasapplikation baserad på interaktionsmatrismetodiken tagits fram. Tillämpningsexempel med dokumenterade databaser för huvudkomponenter, variabler, interaktioner, prioriteringar samt belysande exempel på hur scenarier kan formuleras och studeras med hjälp av interaktionsmatriser. Tillämpningsexempel ges för två olika typobjekt, dels ett förorenat industriområde där jorden förorenats av CCA-impregneringsverksamhet, dels en kvicksilverförorenad sjö med fiberbemängda sediment. Sammanfattningsvis kan nämnas att användande av interaktionsmatriser ger en möjlighet till en systematisk dokumentation av de mycket komplexa samband som reglerar föroreningsspridning och därmed påverkar riskbedömningar av förorenade områden. Metodiken är generell och kan tillämpas på en mängd olika sätt. Att använda interaktionsmatriser är dock mycket arbetsintensivt och kräver betydande resurser för att kunna genomföras. Det är författarnas förhoppning att den framtagna metodiken och de beskrivningar av interaktioner som inkluderats i redovisningen ska kunna tjäna som utgångspunkt för fortsatta arbeten inom olika projekt ktionsmatriserna kan även fungera som checklistor i utredningsarbetet.