Den här rapporten är en genomgång och en sammanfattning av ett antal studier som har gjorts på material ur miljöprovbanken från 1960-talet och framåt. Under 1950 och 60-talet insåg man att något hade hänt i naturen. Sälar och flera rovfågelarter hade svårt att reproducera sig och många, tidigare vanliga fågelarter började bli sällsynta. Fjädrar och ägg ur museisamlingar kunde användas för att försöka hitta en förklaring till detta. Man fann en koppling mellan halten av kvicksilver i fågelfjädrar och införandet av metylkvicksilver som betmedel i jordbruket. Man fann också att fåglars äggskal hade blivit signifikant tunnare sedan DDT började användas. När man analyserade organ från bland annat havsörn och säl fann man höga halter av DDT och PCB. Idén uppstod att inrätta en miljöprovbank där man kunde spara bland annat frysta vävnadsprov för att i framtiden använda dessa för analyser av kända och än så länge, okända miljögifter. Miljöprovbanken (MPB) startade på 1960-talet. Sedan dess har prov från mer än 260 000 organismer sparats i MPB. En årlig, aktiv insamling av utvalda arter från den marina miljön, från insjöar och vissa delar av den terrestra miljön har bedrivits sedan 1980. Dessutom sparas material från de arter som tillhör statens vilt. Hälsostatus hos Östersjöns sälar övervakas sedan 1960-talet och sälar som fastnar i fiskeredskap, hittas döda eller skjuts under jakt skickas till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) för obduktion. Från dessa sparas också material i MPB. Arbetet med insamling och provbankning utförs idag av Enheten för miljögiftsforskning på NRM på uppdrag av Miljöövervakningen vid Naturvårdsverket. Allt material som samlats in har genom åren gett upphov till mycket kunskap. T.ex. har man kunnat mäta halter hos olika arter och i olika biotoper och på det sättet kunna ta reda var halterna är högst, hur gifterna sprids, hur de fördelar sig mellan olika organ, hur de metaboliseras och om de biomagnifierar i näringskedjor. Man har kunnat följa hur halterna av DDT, PCB och andra klorerade organiska ämnen har sjunkit sedan användningen blev förbjuden. När ”nya” miljögifter som exempelvis bromerade flamskyddsmedel (PBDE) upptäcktes kunde man gå tillbaka i tiden och analysera gamla prover för att se när halterna av PBDE började stiga. Nya tekniker som analys av stabila isotoper har gjort det möjligt att studera födovalet hos säl och utter bakåt i tiden. Vartefter nya tekniker utvecklas kommer man att kunna använda prover ur MPB i nya frågeställningar.