Kort sammanfattning Bakgrund och syfte Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var en bärande del i den tidigare regeringens satsning på Hållbara Sverige som inleddes med vårpropositionen 1997.  Sammanlagt beviljades 1998-2002 6,2 miljarder kronor i statliga bidrag med syftet att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. Denna utvärdering syftar till att klarlägga vad som uppnåtts i LIP avseende information, kommunikation och spridning. Fokus ligger dock främst på spridning.  Resultat och lärdomar Det viktigaste övergripande resultatet från utvärderingen är att spridningen från de utvärderade åtgärderna inom LIP varit god. Detta trots att man från programnivån endast i begränsad utsträckning styrt för att uppnå spridning som ett mål och syfte med programmen. Många åtgärdsansvariga har tvekat på frågan om de haft till uppgift att sprida och det har som regel inte funnits någon egentlig strategi eller utarbetad tanke om hur, varför, var och till vem åtgärderna skulle kunna spridas. Spridning har kommit till stånd genom en efterfrågan som funnits och vuxit fram hos intressenter utanför åtgärdsmiljöerna samt från återkommande spridare1 som konsulter, nätverk/ branschorganisationer, olika företag, forskare och medier. Detta får dock inte tolkas som att det strategiska spridningsarbetet inte behöver prioriteras i framtida liknande satsningar och i det fortsatta arbetet med LIP och Klimp. Tvärtom bör man fundera över vilka vinster för miljö och tillväxt som går förlorade om man inte på ett strukturerat sätt förmår ta tillvara en stark efterfrågan. Utvärderingen visar att 17 av 21 åtgärder/åtgärdsmiljöer i det aktuella urvalet kan rankas som antingen lyckade eller tillfredställande ur ett spridningsperspektiv. Fyra åtgärder bedöms som mindre lyckade. Intervjumaterialet visar också att det sällan handlar om replikering eller direkt kopiering av en helhet utan mer om inspiration samt överföring av arbetssätt, delar av koncept/tekniker eller lärdomar. Mottagarnas motiv för att omsätta resultat i ny handling är dock högst specifika och beroende på åtgärdens art. Materialet visar också att de aktiva åtgärder som vidtagits i åtgärdsmiljöerna i syfte att sprida teknik, arbetssätt och resultat utanför den ursprungliga miljön främst varit traditionella instrument för information och kommunikation, men att mer innovativa informationsåtgärder också förekommit. Omfattningen på insatserna har också varierat mellan olika miljöer.  1 Tanken om återkommande eller ”naturliga” spridare utvecklas bland annat i kapitlet Interest – sök-/spridningsvägar. En slutsats som utvärderingsteamet dragit är dock att man bör skilja aktiva  informations- och kommunikationsinsatser från hur det faktiskt går till när exempelvis miljöteknik sprids. I enlighet med detta lyfter vi i rapporten fram nio sök-/ spridningsvägar som viktiga - för hur det faktiskt gått till - från och till de undersökta LIP-åtgärderna. Speciellt viktiga har dock studiebesöken visat sig vara. Gemensamt för de åtgärder som varit attraktiva för besökare har bland annat varit att de haft någon form av helt system eller en hel miljö att visa upp, ett helt kretslopp (som Västerås Biogassatsning), ett helt bostadsområde (Augustenborg eller Kvarteret Inspektoren) eller en fullskalig hållbar trafikplanering synlig i det offentliga rummet (LundaMats). LIP har varit en bred satsning innehållsmässigt och därmed har det yttre intresset för programmets satsningar kommit från många olika håll. Från den svenska arenan har miljöerna besökts bl.a. av lokala och nationella politiker och tjänstemän. Vad gäller de internationella besökarna har de kommit från en rad olika länder, med tyngdpunkten förlagd till Europa, Ryssland, Nordamerika och i vissa fall Asien (Kina, Japan och Australien). En indikator på det intresse åtgärdsmiljöerna rönt är också det relativt omfattande vetenskapliga intresse som riktats mot miljöerna och FBA bedömer att genomslaget i media varit gott, speciellt i olika lokala medier och i olika bransch- och sektorsmedia. Kritiska faktorer och lärdomar • Den mest grundläggande spridningsfrämjande faktor som konstaterats i utvärderingen är styrkan i själva projekten. • En hindrande faktor i LIP har i linje med detta varit den låga medvetandenivån om spridningens potential när det gäller att åstadkomma miljöeffekter, samhälleliga effekter men också ekonomiska tillväxteffekter. Det är också en kritisk faktor att skapa medvetenhet om kommersiell potential tidigt i framtida program och att inte helt överlåta strategiarbete och analys om detta till enskilda program/projekt eller åtgärdsägare lokalt. • En starkt främjande kritisk faktor för spridningsarbete är också att analysera hur det går till när spridningen sker naturligt utifrån efterfrågan, utan att åtgärds-/ projekt- eller programägare aktivt eller strategiskt sprider och sedan ta tillvara den kunskapen. • Att samverka med rätt aktörer framstår också det som en viktig kritisk faktor och något som tydligt talar för behovet att involvera näringsliv, företag och marknadens drivkrafter i arbetet. • Främjande för spridning är också om politiker och högre tjänstemän verkligen lyfter konkreta strategiska miljösatsningar i olika sammanhang. • Ett tydligt resultat i utvärderingen är också att fokus på helhetslösningar och det vi vill kalla skyltfönster för svensk miljöteknik och arbetssätt varit en främjande kritisk faktor när sådana funnits. Hammarby Sjöstadoch Bo01 i Malmö tycks – när detta fungerat som bäst – ha fungerat som skyltfönster för svensk miljöteknik och svenska holistiska lösningar för hållbart boende.