m ett mark- eller vattenområde är förorenat eller en byggnad eller anläggning är förorenad i sådan grad att det innebär oacceptabla risker för hälsa, miljö eller naturresurser, behöver man vidta efterbehandlingsåtgärder. Åtgärderna syftar till att minska riskerna till en acceptabel nivå. I vissa fall kan åtgärder även behövas av andra skäl, exempelvis i samband med exploatering. Att välja lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder för ett förorenat område är kärnan i ett efterbehandlingsprojekt. Därför är det viktigt att valet är både välgrundat och transparent.I denna rapport ger Naturvårdsverket vägledning om hur man går tillväga för att välja efterbehandlingsåtgärd. Urvalsprocessen omfattar följande moment; formulering av övergripande åtgärdsmål, undersökningar och utredningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering och förslag till åtgärd samt förslag till mätbara åtgärdsmål. Under processen sker en sållning av antalet tänkbara åtgärder med hjälp av olika kriterier, först i åtgärdsutredningen (utvärderingskriterier) och sedan i riskvärderingen (urvalskriterier).Övergripande åtgärdsmål formuleras tidigt i processen. De anger vilken användning eller funktion som ett område ska kunna ha efter genomförd åtgärd eller vilken påverkan och vilka störningar som man bedömer som acceptabel eller oacceptabel i omgivningen. Olika utgångspunkter är de nationella, regionala eller lokala miljömålen, Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling, intressenters och aktörers policy och ståndpunkter, platsspecifika förutsättningar, miljörättsliga förutsättningar samt de ekonomiska förutsättningarna. Målen kan uttryckas på olika sätt, bland annat som riskreduktion, reduktion av föroreningsmängd eller volym, reduktion av föroreningsspridning till omgivningen, minskad exponering, skydd av naturresurser samt skydd av markanvändning och andra intressen.Undersökningar och utredningar används för att skapa faktaunderlaget som sedan bearbetas och utvärderas i riskbedömningen, åtgärdsutredningen och riskvärderingen samt vid formuleringen av mätbara åtgärdsmål. Riskbedömningen ger svar på vilka risker som föroreningssituationen innebär idag och i framtiden, hur mycket riskerna behöver reduceras, vilken form av riskreduktion som behövs samt om åtgärdsvalet bör inriktas på föroreningskällor, transport- och exponeringsvägar eller skyddsobjekt. Dessutom bedöms den riskminskning som olika åtgärder kan åstadkomma. Undersökningar och utredningar samt riskbedömningsmomentet ingår endast översiktligt i denna vägledning. Riskbedömning utvecklas i Naturvårdsverkets rapport ”Riskbedömning av förorenade områden” (Naturvårdsverket, 2009a). I en åtgärdsutredning identifieras och analyseras möjliga åtgärdsalternativ med hjälp av utvärderingskriterier. Åtgärdsalternativen kan avse reduktion av föroreningskällan eller begränsning av spridning och exponering. I en inledande alternativanalys sållas de åtgärdsalternativ bort som inte uppfyller övergripande åtgärdsmål eller huvudmannens och andra intressenters förutsättningar, inte är tekniskt genomförbara eller inte ger acceptabla resultat. Genom en fördjupad alternativanalys studeras de kvarvarande åtgärdsalternativen med avseende på kostnader, risker under och efter åtgärdsgenomförande samt störningar.I en riskvärdering görs en avvägning mellan kostnaden för de olika åtgärdsalternativen och deras miljömässiga konsekvenser och tekniska risker samt alternativens för- och nackdelar. Detta görs enligt en uppsättning urvalskriterier som speglar måluppfyllelse, tekniska och ekonomiska aspekter samt allmänna och enskilda intressen. Hänsyn tas också till osäkerheter och tidsaspekter samt parametrar som rekreationsvärde, estetiska och psykologiska faktorer. I slutet av riskvärderingen bör ett bästa åtgärdsalternativ ha utkristalliserats.De övergripande åtgärdsmålen omsätts i form av mätbara åtgärdsmål. Det bör alltid finnas minst ett och oftast flera mätbara åtgärdsmål för varje åtgärd. Dessa bör ha en tydlig koppling till de övergripande åtgärdsmålen. Mätbara åtgärdsmål behöver kontrolleras efter genomförd åtgärd så att måluppfyllelsen kan bekräftas. Detta görs med hjälp av kontrollprogram för utförandekontroll och omgivningskontroll.Inför genomförandet av åtgärderna formuleras även åtgärdskrav i form av utförandekrav, funktionskrav och egenskapskrav. Syftet är att vägleda entreprenören i utförandet av efterbehandlingsåtgärderna och därmed säkerställa uppfyllelse av de övergripande och mätbara åtgärdsmålen. Åtgärdskraven bör vara så detaljerade som möjligt och omfatta alla åtgärdsaktiviteter samt alla medier eller typer av massor som kommer att åtgärdas eller hanteras. Dessutom behöver kraven vara kalkylerbara. Formulering av åtgärdskrav ingår endast översiktligt i denna vägledning.Det är viktigt att hela processen för att välja efterbehandlingsåtgärd dokumenteras; från upprättande av åtgärdsmål, undersökningar och utredningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering och val av åtgärd till genomförande och uppföljning. Dokumentationen bör omfatta såväl tekniska och naturvetenskapliga aspekter av åtgärderna som ekonomiska aspekter.