Delmål 1 till miljökvalitetsmålet Levande skogar anger att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från produktion till år 2010, utgående från situationen år 1998. Av denna areal ska 400 000 hektar utgöras av naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. På regeringens uppdrag fastställde Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt år 2005 Nationell strategi för formellt skydd av skog.Den nationella strategin slår fast att en kontrollstation för utvärdering av verksamheten ska genomföras i anslutning till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet år 2008. 2.1 Genomförande Kontrollstationen har genomförts i projektform med deltagare från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, samt från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Norrbottens län. En enkätundersökning till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen utgör en väsentlig del av uppföljningen. Därutöver har bl.a. flera analyser av lägesbunden information om värdekärnor och formellt skyddade områden gjorts. Externa intressenter har givits möjlighet att få information om uppföljningen, lämna synpunkter på upplägget av den samt delge sina erfarenheter av strategin. 2.2 Resultat Resultatet av uppföljningen och utvärderingen visar att den nationella strategin på kort tid har implementerats i hög grad i det regionala arbetet med formellt skydd av skyddsvärd skogsmark. Flera positiva förändringar av arbetssätt kan noteras, t.ex. ett förbättrat samarbete mellan myndigheter på regional nivå och ett förbättrat urval av objekt. Regionala avvikelser från den nationella strategin förekommer, men dessa är dock ofta betingade av olika omvärldsfaktorer t.ex. tillgången på resurser och avverkning, eller hot om avverkning, av skyddsvärda skogar. Uppföljningen visar också att de regionala myndigheterna upplever att dialogen med markägarna har blivit bättre och att markägarna i allt högre grad givits möjlighet att t.ex. påverka val av skyddsform. Strategins urvalsprinciper med ”de tre stegen” tillämpas i hög utsträckning. Praktiska prioriteringar, inte minst föranledda av avverkningshot, tycks dock få en allt större betydelse. Avverkningar av värdekärnor förekommer också i allt större utsträckning. Ett visst behov av att se över de regionala arealmålen liksom fördelningen mellan skyddsinstrumenten på regional nivå samt ytterligare kalibreringar, kommer fram i enkätsvaren. 2.3 Slutsatser Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedömer sammantaget att det i huvudsak finns ett brett stöd och en samsyn kring vikten av ett fortsatt arbete i enlighet med strategin. Förändringar, i enlighet med strategin, har redan skett i stor utsträckning. Urvalet av områden för formellt skydd har förbättrats liksom samverkan mellan myndigheterna och dialog med markägarna. Fortsatta kalibreringskurser är viktiga för att vidmakthålla och stärka den värdebaserade och förankrade inriktningen samt utveckla dialogen med markägarna. En fortsatt uppföljning av strategin med tillhörande utvärdering bedöms också nödvändig. Det finns tydliga indikationer på en ökad avverkningstakt av nyckelbiotoper, vilket innebär en problematisk utveckling. Den nationella strategin förutsätter ett delat ansvar mellan statens insatser och skogsbrukets egna åtaganden i enlighet med delmål 1 till Levande skogar. I det fortsatta arbetet med att nå delmål 1 till Levande skogar finns ett antal omständigheter som har en avgörande betydelse: x Medelstilldelningen för genomförande av formellt skydd behöver vara tillräcklig för att nå fastställda mål. x Problemet med avverkning av skyddsvärd skog behöver lösas. x Arealmålet inom delmål 1 till Levande skogar behöver tillgodose behovet av att skogsmark tas ur produktion också för att nå även andra miljömål och behov. x En viktig åtgärd är också att fortsätta att utveckla dialogen och kontakten med markägarna i samband med formellt skydd vilket förutsätter tillräckliga personalresurser för rådgivning och information.