Smällvedel Astragalus penduliflorus är en flerårig ört i familjen ärtväxter (Fabaceae) Plantorna är busklika och tillväxer vegetativt genom nya skott från en vedartad rot. Spridningen sker genom frön som mognar på hösten i uppblåsta baljor. Baljorna smäller när man klämmer sönder dem, vilket gett upphov till det svenska namnet. Smällvedel växer i öppna tallskogar och rasbenägna slänter på torra sandiga-grusiga åsar och moräner. Den har också betydande förekomster i vägkanter (främst i Jämtlands län), i grustag, i järnvägsbankar och i andra ruderatmiljöer. Smällvedel är störningsberoende och dess numerär i landskapet har förmodligen alltid fluktuerat beroende på lämpliga miljöer för dess föryngring. Typiskt för många av de nuvarande förekomsterna i mer naturliga habitat är gamla plantor som tynar bort i tjocka humusskikt med stark konkurrens från vedväxter, gräs och örter.Den svenska utbredningen är begränsad till tre län, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Populationerna i Sverige är utposter från de övriga europeiska där den finns i bergsområden i bl. a. Alperna och Karpaterna. Den uppskattade förekomsten i Sverige 2007 var ca 3 700 plantor varav merparten finns i Stugunområdet i Jämtlands län där den också har spritt sig i vägkanter de senaste decennierna. Smällvedel är beroende av ljusöppna och störda miljöer och minskar främst p.g.a. igenväxning av växtplatserna. Förmodligen gynnades den tidigare av skogsbränder men också av äldre tiders markanvändning som skogsbete, plockhuggning, små husbehovstäkter och nyttjandet av stigar och körvägar. Andra hot mot smällvedeln är felaktig skötsel av vägkanter samt exploatering av dess livsmiljöer för annan markanvändning, t.ex. industriområden och fritidshusbebyggelse.Visionen är att smällvedel ska uppnå gynnsam bevarandestatus och ej längre vara rödlistad. Åtgärder som föreslås i programmet är främst röjning och gallring kring de naturliga växtplatserna men också markbearbetning och försök med bränning. Åtgärdsprogrammet föreslår också information till markägare och närboende, försök med anpassad vägkantsskötsel, insådd i några områden, inventering i närområden och gamla lokaler och övervakning enligt floraväkteriets metod. Slutligen föreslås upprättande/revidering av skötselplaner för naturminnen samt skydd av några områden i form av naturvårdsavtal. Åtgärdsprogrammet omfattar år 2009-2012 och föreslås kosta SEK 387 000.