Efter studium av den dialog som förts under flera års tid om datakvaliteten i IMA:s (Institutionen för miljöanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet) databas har vi kommit fram till att parternas åsikter, om vilka brister som förelegat i databasen, inte skiljer sig så mycket2. • Parterna är överens om att ett 60-tal äldre koncentrationsuppgifter i databasen gällande parametern Tot-N (persulfat) borde divideras med 2 eller strykas från databasen. Ingendera parten tillskriver dessa fel någon stor betydelse. De föreslagna åtgärderna i databasen är nu genomförda. • Parterna är också överens om att analysen av totalkväve med persulfatmetoden givit osäkrare resultat än metoden med Kjeldahlkväve. Det har klargjorts att felen troligen beror på kvalitetsbrister i den persulfatlösning som använts vid analyserna, men vissa bedömningsskillnader om varaktigheten i kvalitetsbristen kvarstår. • Parterna är också överens om att en systematisk överskattning på 1,2 – 3 μg/l torde föreligga i P-tot-mätningarna före juli 1996, då ett byte av analysinstrument gjordes. Grimvall påpekar att detta påverkar utvärdering av fosfortrender: En till synes svagt nedåtgående trend kan vara orsakad av språnget. Vi håller med Grimvall-Wahlin om att risk för missledande slutsatser föreligger i samband med tidsserier som helt baseras på persulfatmetoden. Eftersom denna analysmetod används mycket sällsynt i samband med nationella utvärderingar och internationell rapportering instämmer vi dock med SLU i att felen väsentligen torde sakna betydelse för de viktigaste tillämpningarna. De påträffade mönstren i totalfosfor vid låga halter menar vi på ett intressant sätt pekar mot gränserna för både mätmetodiken och den statistiska metodiken. Grimvall-Wahlins beräkningar visar att små (1 -3 μg/l) förändringar i analysernas systematiska fel kan leda till uppkomsten av egendomliga mönster med toppar och dalar vid tillämpningen av deras utjämningsmetoder. En följd av detta menar vi är att man tills vidare måste betrakta toppar och dalar av denna storleksordning som ”brus” av en lite ny karaktär, vilket givetvis behöver beaktas i trendanalysen. Vi tror att både datavärden och andra erfarna uttolkare av miljöövervakningsdata är väl medvetna om svårigheterna i trendanalys vid låga halter. Grimvall påpekar att förändringarna av mätmetoder 1996 ger ett litet skutt nedåt av halter vilket behöver beaktas när man studerar genomsnitt (eller totalmängder) för hela Sverige. Se avsnittet Konsekvenser för utvärdering av miljömålen för fosfor.  

² _{Åtminstone om man håller sig till de dokument vi uppdragits att granska. Mera vinklade beskrivningar kan man påträffa i pressmeddelanden och intervjuer.}

Grimvall-Wahlins exempel, som ju är utvalda för att fokusera på upptäckten av kvalitetsproblem, pekar på behovet av kvalitetsdeklaration för databasens mikrodata. Det är önskvärt att i samband med beskrivningen av analysmetoder informera om olika aspekter av precisionen i analyserna. Vissa standardmått är Limit of Detection och Limit of Quantification. Men det finns också anledning att komplettera med viktiga kända svagheter hos analysmetoden liksom att ange misstankar om storleksordning och varaktighet för systematiska fel. Datavärdens arbete med dessa problem har hittills dokumenterats i tekniska internrapporter som sedan vid behov förmedlats till kända användare. Behovet är stort och arbete pågår med att skapa mera lättillgängliga kvalitetsdeklarationer i nära anslutning till databasen. Detta behov har – enligt vår åsikt med full rätt – påpekats av Grimvall-Wahlin. Sammanfattningsvis bedömer vi båda parter i denna diskussion som mycket kompetenta och menar att sakargumenten är väl underbyggda och egentligen inte skiljer så mycket. När det gäller de viktigaste användningarna av databasen vill vi instämma med SLU:s påpekande att man måste skilja mellan stort och smått. Urvalet av exempel i analysen är ju medvetet snett för att utveckla statistisk metodik för upptäckt av kvalitetsproblem. Tidningsrubriker som ”Opålitliga analyser av svenska vatten”3finner vi missvisande. En skillnad mellan parternas bedömning om stort och smått föreligger som nämnts ovan i bedömningen av konsekvenserna av det lilla systematiska språnget i fosforanalyserna. Vi ser Grimvall-Wahlins arbete som ett värdefullt bidrag till den svåra problematiken om granskning och uttolkning av miljöövervakningsdata. Vi tror också att deras analys av samtidiga förändringar i grupper av tidsserier är ett intressant bidrag för kvalitetskontrollen. Vi instämmer också i att metodik för utvärdering av miljöövervakningsdata behöver få ökade resurser i takt med att datamängderna ökar. Så kallade ”peer reviews” kan säkert också vara nyttiga. Vi menar också att diskussionen av totalfosfor belyser den problematik som dyker upp i samband med ämnen som förekommer i låga och ibland starkt varierande koncentrationer. Det blir allt viktigare att förstå dessa svårigheter när intresset för miljögifter ökar. Vi tror också att förbättrad och fördjupad kommunikation mellan datavärden och Linköpingsgruppen i framtiden kan bidra ytterligare till att förbättra miljöövervakningen och uttolkningen av dess resultat. Avslutningsvis menar vi att en i grunden nyttig kritisk debatt mellan forskare i pressen fått en starkt snedvriden vinkling.  

³ _{Ny teknik 2007-04-04}