Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) var ett statligt initiativ under åren 2004-2006 i samarbete med svenska kommuner och en rad olika organisationer på lokal nivå. LONA har som övergripande mål att ge ett ökat engagemang för naturvårdsfrågor, ökad tillgänglighet, lokal förankring, skydd av tätortsnära naturtillgångar samt att fler kommuner ska arbeta med naturvård. Denna studie undersöker effekter av delaktighet i naturvården både inom den kommunala organisationen och bland företag, intresseorganisationer och ideella föreningar. Enkäter har ställts till samtliga 21 länsstyrelser, 165 kommuner och 95 företrädare för olika externa organisationer som involverats i de lokala naturvårdsprojekten. Dessutom har sex fallstudier genomförts i lokala naturvårdsprojekt med varierande syften och målgrupper i Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län. Resultaten stärker slutsatserna från våra tidigare utvärderingar av LONA att fler än tidigare engagerats och blivit delaktiga på olika sätt i naturvård. Programmet har (1) väckt intresse för och ökad kunskap om naturvård hos nya grupper inom och utanför kommunorganisationen, inklusive av sådana medborgargrupper som vanligen inte rör sig i naturen och (2) stimulerat till ökat lokalt nyttjande av naturområden. Flera av fallstudierna vittnar om tydligt ökade besöksfrekvenser i projektområdena. Vidare visar studien ett betydligt (3) ökat stöd för lokal naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker vilket i sin tur resulterat i (4) en markant ökning av omfattningen av lokalt naturvårdsarbete runtom i landets kommuner. Kommunernas kompetens i naturvårdsfrågor har ökat som en följd av satsningen. Fler kommuner har börjat arbeta med naturvård, även i sådana kommuner där intresset tidigare var svalt. Majoriteten av de svarande i både enkäterna och fallstudierna anser att LONA hade kunnat få ännu mer positiv inverkan på alla aspekter av delaktighet om den vore en långsiktig, eller rentav permanent satsning. Vi kan också konstatera att (5) handläggningen av LONA på länsstyrelser och i kommuner gynnat ett ökat deltagande. Breda samråd och referensgrupper har skapats, och många intressen involverats. Grupper utanför kommunens organisation tycker att de verkligen fått vara med och påverka, och att samarbetet fungerat bra. Den främsta förklaringen till det höga deltagandet i LONA av ideella organisationer är att deras arbete räknats som medfinansiering till projekten. LONA har givit en unik möjlighet till att förverkliga idéer från en rad intressegrupper, och knyta ihop dessa med kommunernas arbete med naturvård och friluftsliv. Det har också skett ett lärande över tid för de projektledare som haft ambition att skapa delaktighet hos nya grupper. Särskilt pekar man på vikten att anpassa informationen till olika invandrargrupper men också att involvera markägare och andra lokala personer på sina egna premisser. Mest lyckade ifråga om upplevd delaktighet var de projekt där lokala intressenter utanför kommunorganisationen känt att de själva kunnat styra projektet. Studien visar att det är möjligt att kombinera naturvård och friluftsliv på ett positivt sätt. Naturstigar, naturskolor och andra informationsinsatser kopplade till åtgärder för att underlätta framkomlighet och tillgänglighet ger fler människor – inte minst barn och ungdomar – ny kunskap om naturen och ökad förståelse för vikten att vårda och bevara naturen, och främjar samtidigt folkhälsan. Det finns en stor potential om även fler företag och kommersiella intressen skulle engageras i olika former av friskvård och friluftsliv i lokala naturvårdsprojekt.